Min stora passion i livet är att hjälpa människor att komma närmare sin trädgårdsdröm. Detta genom att dela med mig av inspiration och odlarglädje via bloggen, sociala medier, föredrag och kurser.
Detta inlägg är ett reklamsamarbete ihop med Oh!Garden
I år lovade jag mig själv att rensa bland alla mina fröer för att se vad jag verkligen behöver beställa inför årets odling. Och det är faktiskt så jag skäms för jag har köpt så mycket fröer under åren som aldrig kommit i jorden! För det är ju så himla roligt att pröva nya grönsaker i köksträdgården. På samma gång är det svårt att få plats med allt nytt. I alla fall var det så i min förra trädgård. Nu är jag bortskämd med en riktigt stor köksträdgård men trots det är det ändå favoriterna som får ta största plats. Så här kommer familjens 5 favoritgrönsaker vi absolut inte vill vara utan!
Text och bild: Malou Augustin
Hur väljer vi våra favoriter?
Varje år startar odlingsåret med att alla i familjen får säga vilka grönsaker de vill ha i köksträdgården. Det lustiga är att det ofta är är ungefär samma favoriter både för oss vuxna och för barnen. Och det handlar väl egentligen mest om vilka grönsaker vi längtar efter att få äta och skörda. Det kan låta lite tråkigt men vi längtar efter just de här grönsakerna varje år!
Majs
Det här är den av våra favoritgrönsaker som känns allra lyxigast att skörda på sensommaren och gör middagen till en riktig fest!
För att lyckas med majsen sår jag den 4 veckor innan utplantering. Och de behöver ordentligt med ljus annars blir de långa och rangliga.
Jag vet att många tycker att majs är svårt att få till. Men hemligheten ligger i att ha varmt när den gror. Annars ruttnar fröerna väldigt lätt i en sval och fuktig jord.
Väl ute i landet sedan är det bra att plantera dem i en klunga, inte i rader. För majsens pollen färdas med vinden. Och om man då planterat i rader är risken stor att pollenet helt enkelt blåser förbi och inte hamnar på honblommorna som bildar majskolvarna.
Palsternacka
Palsternacka har varit den första smakportionen för båda mina barn och jag vet inte om det är därför men de är som tokiga i palsternacka! Och förra året var det första året utan palsternacka i köksträdgården. Du kan ju ana deras besvikelse. Så i år blir det definitivt palsternacka. Tillräckligt för att lagra under vintern också.
Palsternacka är bra att så nu så tidigt som möjligt, eller att så på hösten för den tar tid på sig att gro och växa.
Något att tänka på är att alltid så färska frön, de tappar nämligen snabbt grobarheten. Och jag brukar blötlägga mina fröer ett dygn före sådden för att väcka fröerna, då gror de lite snabbare.
Palsternackorna växer på sig som mest under hösten så dem skördar jag så sent som möjligt, de kan även få övervintra i köksträdgården. Och ett tips, om du lämnar kvar några palsternackor får de superfina blommor år två. Som du dessutom kan ta fröer ifrån.
Spenat
Om det är en grönsak som vi inte kan odla för mycket av så är det spenat! Den är perfekt att vinterså för att sedan slutskörda innan andra försådda grödor ska ut. Och dessutom passar den kanon att vinterså ihop med vitlöken.
Jag bara strör ut den över vitlöken och båda växer hur fint som helst. Det är ingen fara om fröerna hamnar ovanpå vitlöken, de makar fint på sig när vitlöken växer upp.
Vi brukar så ungefär 4 fröpåsar med spenat och det räcker både till färskkonsumtion och för att frysa in flera påsar med förvälld spenat. Och till barnen som gärna går och småäter av spenaten när de är ute i trädgården.
Här på bilderna ser du slutskörden i vår förra köksträdgård.
Vitlök
Om det är en av våra favoritgrönsaker det är lätt att bli självförsörjande på är det vitlök. En pallkrage med vitlök planerade med 10-15 cm mellanrum ger oss mer än nog för att räcka hela året! Jag brukar tänka att vi behöver 1-2 vitlökar i veckan för att klara oss hela året. Så det blir ungefär 80 vitlöksklyftor jag sätter för årets behov
Jag provar mig gärna fram med olika sorter och sorterna ‘Flavor’ och ‘Thermidrome’ är favoriter som ofta återkommer. De är enkla att fläta och håller sig fint när man lagrar dem så länge de förvaras torrt.
Rödbetor
Rödbetor har alltid varit en av våra favoritgrönsaker men jag har aldrig odlat så mycket rödbetor som förra året! Och egentligen var de mest en slump. Jag hade en stor odlingsbädd som behövde fyllas ut och en massa gamla rödbetsfröer. Så jag chansade sådde rödbetor i hela bädden. Alla fröer grodde!
Rödbetor är perfekt om man har möjlighet att lagra på en sval och frostfri plats. Och det är inte svårt heller. Rödbetorna kan du lägga i plasthinkar eller backar och bara lägga över en tidning som håller inne fukten lite grann. Vi har fortfarande kvar massor av rödbetor sen skörden i slutet på oktober och de är fortfarande lika krispiga och fina.
Ett rödbetsfrö är egentligen ett kluster av flera fröer och många gallrar därför bland plantorna när de vuxit upp, men det gör inte jag. Jag sår fröerna med 20 cm mellanrum och låter de växa upp till klungor med 2-3 rödbetor i varje. Då kan jag antingen skörda allteftersom när de kommit upp i storlek eller vänta och låta allihopa bli stora och fina inför lagringen.
Hoppas att du har blivit inspirerad och att det kliar lika mycket i dina odlingsfingrar som i mina! /Kram Malou
Detta inlägg är ett reklamsamarbete med Oh!Garden, du kan även läsa blogginlägget på deras hemsida: Oh!Garden
För nästan exakt ett år sedan stod vi här som nyblivna ägare av Stjärneberg. Det gamla säteriet med anor från 1600-talet och en tomt på nästan 7000 kvadratmeter. Sedan dess har vi anlagt köksträdgården och påbörjat lite provgrävningar på innergården. Samtidigt har vi via gamla bilder fått se en del av hur trädgården såg ut en gång i tiden. Så nu känner vi oss redo att skapa vår egen trädgård med inspiration ifrån svunna tider. Men även inspiration från lite varmare breddgrader. Allt med den biologiska mångfalden och de kulturhistoriska värdena på platsen i åtanke.
Trädgårdsplanerna 2023
Anlägga innergårdens planteringar och uteplatser
Plantera exotiska träd och buskar på innergården, med fokus på ätbara växter
Fortsätta plantera buskar, träd och perenner mot vägen för att skapa en insynsskyddad oas för oss och djuren runtomkring.
Planera köksträdgården så vi får så stor skörd som möjlig av det vi helst äter.
Anlägga en örtagård utanför köksfönstret.
Under 2023 skulle man kunna säga att vi lägger grunden för stora delar av trädgården som inte är skog eller berg. Tanken är att den ska få en känsla av Cottage garden eller mormorsträdgård, så som vi ser att den en gång haft. Innergården kommer att utmärka sig med sitt växtval och även vara den plats där vi ser oss tillbringa mest tid med vänner och bekanta. Och där ska det vara fullt av värmeälskande lite exotiska växter. För mig som kommer ifrån odlingszon 5 är det här en dröm som hängt med så länge jag kan minnas och det känns lite overkligt att kunna förverkliga den.
Den exotiska innergården
Innergården är stor och har ett otroligt skyddat läge. Här inne ska vi skapa en insynsskyddad oas med lite ovanligare växter jag samlat på mig under åren. Det blir stora rabatter med träd, buskar och perenner där kullerstensklädda gångar slingrar emellan. En stor pergola med vindruvor och blåregn klättrandes på och förhoppningsvis även en damm. Växterna som jag kommer plantera här är bland annat kaki, persika, aprikos, fikon, mullbär, pawpaw, ginkgo, sichuanpeppar, granatäpple, mandel med flera.
Ihop med de här träden och buskarna blir det en blandning av traditionella mormorsväxter som stockrosor, lavendel, stäppsalvia, malva, stärnflocka med flera.
Det här är nog det projekt jag ser fram emot allra mest i år! Och jag kan avslöja att vi redan tjuvstartat och planterat några träd och buskar. Som tur är har vi fått låna en minigrävare och vissa tycker den är så rolig att jag får hålla koll så inte för mycket grävs upp.
Plantera för insynsskydd
Vi har en liten mysig väg kantad av en gammal allé som går förbi huset, en gång var det vägen till säteriet. Det är inte många bilar som åker där men är ett vanligt promadstråk som är helt öppet in mot trädgården så det är total insyn på hela baksidan. Redan i höstas började jag plantera en större plantering med blodfläder som bas utmed en del av den sträckan och den vill jag utöka under året.
Tanken med planteringarna är att ge känslan av små skogsbryn som skapar mysiga trädgårdsrum istället för en stängd vägg mot vägen. Så i år ska jag fortsätta att plantera utmed sträckan och få ihop det med den övriga trädgården. Det här blir lite av en utmaning då marken på vissa delar väldigt blöt, allra helst nu på vintern.
Maximera köksträdgården
Under 2022 blev den stora köksträdgården i princip klar. Jag anlade den helt och hållet med No dig-metoden och det blev så himla bra! Men jag hann aldrig planera mina sådder. Utan passade på att så gamla fröer för att rensa ur bland fröpåsarna. Man kan säga att en del inte grodde alls men det som kom igång växte helt otroligt bra! Så i år ska jag planera köksträdgården så att vi får en stor skörd av det vi äter allra mest. Allra helst av sådant som går att lagra över vintern. Så redan nu har jag sått purjolök och rotselleri, de är perfekta kantväxter och kan klämmas in lite överallt i köksträdgården. Och så har jag sått en mängd kronärtskockor, för de är så vackra. Annars är det exempelvis potatis, morötter, palsternacka, betor, bönor och persilja som hela familjen ser mest fram mot stora skördar av. Sedan ska jag fortsätta att plantera mer av fleråriga ätbara växter. Det blir en massa sparris, perenna lökar, funkia och så ska nog wasabin få en plats i skuggan under körsbärsplommonet.
Ja du hör, det finns en hel del planer så vi får se hur långt vi kommer med allting i år. Det viktigaste för mig just nu är att känna att jag planerar för framtiden i trädgården. Både för mig och min familj och för den biologiska mångfalden. Drömmen är att så småningom ha ett arboretum och visningsträdgård här på gården där du har möjlighet att komma på besök.
Och allting jag planterar och planerar här i trädgården kommer jag att lägga in i appen Oh!Garden. Helt perfekt, även jag som jobbar med trädgård kan behöva en påminnelse om skötseln för växterna.
Eller vart jag har planterat vad. Vad är det man brukar säga, skomakarens barn? Jag hoppas att du vill hänga med på resan och att du ska bli inspirerad både här och inne appen i Oh!Garden.
Drömmen om en lummig och härlig trädgård är vi många som delar. Och det kan kännas lite knepigt att få till, men genom att ta det steg för steg blir det lättare än man kan tro. Så du ska få följa med mig när jag planerar innergården på det gamla säteriet Stjärneberg för att bli en grönskande oas!
Jag kan erkänna att som trädgårdsmästare och trädgårdsdesigner är det lätt att tänka så mycket på andras trädgårdar att min egen hamnar i skymundan. Men nu, med en trädgård som är som en blank canvas kommer jag att planera och anlägga trädgården precis så noga som om det vore hemma hos en kund. Eftersom det är en del saker att tänka på när man planerar sin trädgård får du i denna delen följa med och se förarbetet från att hitta vilka behov och önskemål som kan finnas till att jag skissar mig fram till grundformen jag vill ha i trädgården. I nästa del av den här artikelserien kommer du att få se mer av formgivningen, val av växter och anläggningen av innergården.
Text och bild: Malou Augustin
Anpassa trädgården efter de som ska vistas i den
Det här är en så enkel men ändå bortglömd punkt i planeringen av trädgården. Att faktiskt involvera alla de som ska vistas i trädgården. För det är så lätt att trädgårdens utformning lämnas helt åt en i familjen att tänka på ”för du kan det där bättre än mig”. I vår familj är vi fyra personer, två vuxna och två barn.
Bild från Länsförsäkringar Fastighetsförmedling
För att det ska bli hela familjens drömträdgård behöver hela familjens tankar och funderingar komma i beaktande. Så sätt er ner ihop och fundera på vad ni skulle vilja ha i just er trädgård. Självklart kan inte alla önskemål infrias men man kan försöka möta de största förväntningarna.
Förväntningar på trädgården
Vad menar jag då med förväntningar i trädgården? Det är lätt att tänka att det handlar om vad som ska finnas i trädgården, men det handlar om så mycket mer. Det handlar om vilken känsla man vill att trädgården ska förmedla. Vilken karaktär den ska ha och vilka känslor vi vill att den ska väcka.
Det kan vara att man vill att den ska vara stilren, ordnad, strukturerad, modern och klassisk. För att skapa en formell och strikt känsla eller för att ge en känsla av harmoni utan störande inslag.
Eller så kanske man vill att den ska vara slingrande, romantisk, yvig, sagolik och drömsk. Det här kan vara för att ge en känsla av att vara närmare naturen eller att väcka en nyfikenhet när man är i trädgården.
Det är inte dags att börja tänka på utformning och placering nu vi pratar om förväntningar i trädgården utan att visualisera sig en känsla för att få den kreativa bollen i rullning.
Sitt ner och fundera på vilka ord som bäst beskriver din drömträdgård.
För oss är det en trädgård som är vild, vacker, böljande, slingrande och spännande. Men på samma gång vilsam och med en känsla av tradition och romantik. Lite som rundeln i köksträdgården som vuxit till sig så himla fint den här säsongen. Precis så där lagom rufsig och ordnad på samma gång. Och tänk att den planterades i slutet på maj i år och blev så frodig på bara en säsong! Mycket tack vare att den är anlagd med Hasselfors Frilandsjord och med växter som är anpassade efter växtplatsen.
Befintliga strukturer och omgivning
Innan man tar bort något i trädgården bör man alltid tänka till en extra gång. Allra helst om det är uppvuxna träd eller buskar. För även om vi gärna vill få in ljuset i trädgården ger den uppvuxna växtligheten en helt annan karaktär till trädgården än nyplanterade träd eller buskar.
Här finns det inte någon direkt växtlighet att ta hänsyn till inne på innergården men träden runtomkring ger en fin bakgrund, vindskydd och välbehövlig skugga under heta sommardagar. De ger också insynsskydd, en intimare känsla och dämpar buller från omgivningen.
Så det är också något som är viktigt att tänka på, omgivningen. Har du i din trädgård någon yta där du vill hindra insyn eller buller? Det kan också vara så att man vill dölja en grannes fula förråd eller något annat som stör.
Andra befintliga strukturer som kan finnas är plank, staket, pergola och olika växter. Det kan också vara befintligt material som marksten eller grusytor som man vill ha kvar som de är.
Behov och önskemål
De platser vi vistas på mest i trädgården är oftast kopplade till en funktion. Och det kan vara en praktiskt funktion, en social funktion eller en funktion som ger glädje.
Vi ska börja med funktionen som tillgodoser våra behov. För en trädgård som inte tillgodoser de behov vi har kommer snabbt att kännas rörig och svår att hålla ordning i. Så tänk noga på vilka praktiska funktioner du behöver ha i trädgården. Det kan vara en plats för komposten, soptunnan, gångvägen till förrådet eller förvaring för dynorna.
Sedan kan vi börja tänka på de andra funktionerna som är mer lustfyllda, våra önskemål. Det kanske är uteköket, olika sittplatser och köksträdgården.
Till önskemålen hör också saker som planteringar, en pergola, fruktträd eller en damm.
Här hos oss kommer innergården att få flera trädgårdsrum så vi kommer att ha flera funktioner i den. Det kommer att finnas sociala ytor, flera större planteringar. Sittplatser i sol och i skugga samt utrymme för praktiska saker som vattenslang och varmkompost.
Ett problem vi har på innergården är att det är full insyn från vägen intill så vi kommer att lägga extra fokus på att få innergården att kännas privat, men utan att bli instängd.
För att göra det enklare att komma på vilka behov och önskemål man har i trädgården använder jag mig av en praktisk checklista till mina kunder. Den använder jag därför även i skapandet av innergårdens trädgård. Och här får även du tillgång till den.
När vi har kommit fram till vilka behov och önskemål vi har i trädgården kan vi börja placera ut dem på en första ritning. Helt enkelt gå igenom listan och hitta en plats för var och en av de saker trädgården ska innehålla. Men vi behöver inte rita några former eller detaljer, bara placera ut de olika funktionerna. Och här kan man upptäcka att det behöver kompromissas för att inte allting får plats. Så att man kanske får plocka bort något eller eventuellt lägga till något. Det vi skapar nu är en så kallad funktionsplan. Och med den har vi basen som vi kan skissa efter.
Skissa dig fram till trädgårdens grundform
Nu börjar det roliga! Utöver trädgårdens innehåll är det nu dags att fundera på vilket uttryck du vill att din trädgård ska få. Och det här gör vi först med formerna. Sedan med växt- och materialval, men där är vi inte riktigt ännu.
Idag använder vi oss av de två grundformerna inom trädgårdsdesign. Den formella och den informella.
Det du ska tänka på är att de två grundformerna inte finns här för att styra dig helt, utan som en vägvisare. När du väljer en grundform betyder det inte att du utesluter den andra. Utan bara att du vet vilken som ska få dominera och skapa karaktären i trädgården. På så vis blir det lättare för dig att veta vilken typ av linjer och former som ska få utmärka sig tydligast i din trädgård.
Den formella grundformen
Den formella stilen karaktäriseras av tydliga inramningar i geometriska former, som raka linjer och jämna cirklar. Formerna är symmetriska och tydligt balanserade mot varandra. Rabatter och uteplatser har en tydligt geometrisk form och gångarna är ofta raka med tydliga hörn eller symmetriskt rundade svängar. Träd planteras i linje med varandra och huset eller tomtens form.
Ofta har trädgården även en lång siktlinje, det vill säga du kan se igenom trädgården och möts av ett blickfång längre fram. Dessutom är det vanligt att blickfånget ramas in med hjälp av en lång rak gång, portal, allé eller häckar så blicken riktigt styrs mot blickfånget.
Växterna fungerar som tydliga byggstenar som skapar formen, det här med hjälp av formklippta buskar, träd och häckar. Vatten i trädgården är placerade som stilrena vattenspeglar i regelbundna former.
Den informella grundformen
Den informella formen karaktäriseras av organiska, mjuka linjer och otämjd natur. Formerna är som asymmetriska kurvor men ändå balanserade mot varandra. Rabatter, uteplatser och gångar har en mjuk böljande form. Planera gärna in vindlande gångar och trampstenar igenom lummiga trädgårdspartier, nästan som hemliga passager. Träd placeras så de skapar ett naturligt intryck och gärna i grupp. I den informella trädgården finns inte en tydlig siktlinje utan istället flera som träder fram allteftersom.
Växterna är ofta planterade i flera skikt med träd, buskar och perenner som ger en naturlig känsla. Vatten i trädgården är utformade som naturlika dammar eller vattendrag. Och den informella trädgården bjuder naturligt in till biologisk mångfald både i fråga om djur och växter.
Så ta fram penna, sudd och gärna en tomtritning att skissa på olika former i din trädgård. Eller gör en enkel skiss av din tomt så är du redo att leka med formerna i trädgården. Prova dig fram och hitta det som känns bäst för dig och din trädgård.
Val av skiss att fortsätta med
Hos oss valde vi den informella grundformen. För vi vill att trädgården ska kännas som en romantisk cottage garden eller svensk allmogeträdgård i stilen. Växtvalet däremot kommer till viss del att vara lite annorlunda, men det kommer vi till i nästa artikel.
Jag förstår att det här väcker ännu mer nyfikenhet och jag kommer att visa mer när jag gör den slutliga trädgårdsritningen och det är dags att anlägga innergården. Så länge får du gärna läsa artikeln om hur jag anlade min No Dig köksträdgård ihop med Hasselfors Garden.
Tänk dig en naturlik plantering som har något vackert att bjuda på hela året. Precis så skapar Piet Oudulf sina designer. Med hjälp av perenner och gräs formar han en härligt variationsrik plantering där färg och form lyfter varandra. Det här har jag försökt efterlikna i en av planteringarna här på gården och fler lär det bli!
En grönskande äng med gräs och vackra blomster på sommaren som övergår i varma toner, senblommande perenner och gräsvippor under hösten. För att under vintern skapa struktur med sina fröställningar och torkade gräs. På våren är det lökarnas tid samtidigt som grönskan tar sig upp ur marken igen. Piet är mest känd för sin förmåga att kombinera växter och gräs på ett sätt som fokuserar på hur plantorna framhäver varandra under hela året. På så vis skapar han hållbara och vackra planteringar med en harmonisk känsla och vackert utseende oavsett årstid.
Text och bild: Malou Augustin
Piet Oudulf i liten skala
Piet arbetar i stora skalor när han formger sina planteringar. Det ger en maffig masseffekt av växterna. Var och en kommer till sin rätt, ingen växt hamnar i skymundan.
Men även i den mindre trädgården går det att skapa en plantering med inspiration av Piet Oudulf. Utmaningen ligger i att inte få det att bli rörigt. Så därför är det viktigt att gruppera de olika växterna och hellre strunta i upprepningar då det kan bli duttigt och plottrigt i den här typen av plantering.
Som i planeringen i köksträdgårdens rundel. Den är bara 3 meter i diameter men innehåller hela 17 olika sorter. Det kan låta mycket men med hjälp av Piet Oudulfs tankesätt kombineras de på ett sätt som ger ett variationsrikt men sammanhållet uttryck. Alla sorter sätter jag i enskilda gruppen med minst 5 plantor av varje. Vissa fält gör jag större och andra lite mindre, men alltid udda i antal och alltid ihop i en grupp, inte i flera ännu mindre grupper.
Val av perenner
För att göra den här planteringen har jag tagit inspiration av de växter Piet använt vid en av planteringarna för entréområdet vid Maximilan park i Hamm, Tyskland.
I de fall jag inte haft tillgång till precis samma växter har jag istället tittat på andra sorter som liknar de Piet har med i sin plantering. Eller om det varit svårt att lösa på det sättet så har jag valt ut helt andra sorter. Det jag tänker på då är att välja en sort med ungefär samma växtsätt. Det vill säga om växten han använt är cirka 80 cm hög, med blomformen som en spira så väljer jag en annan sort med lite liknande utseende som också trivs på den växtplatsen.
Sedan går det så klart inte alltid att lösa rakt av genom att byta till något liknande, då går jag på känsla och väljer något som jag själv tycker passar in bra med övriga växter. Plus att jag inte personligen föredrar fullt så mycket gräs i mina planteringar.
Här ser du växterna Piet hade i sin plantering och vad jag valde istället för att efterlikna känslan:
Lythrum salicaria, ‘Robin’, fackelblomster, Hemerocallis ssp. dagliljor (Dagliljor är lite gräslika och de fanns i trädgården) Nepeta x faassenii, ‘Walkers Low’, kantnepeta Hylotelephium telephium, ‘Herbstfreunde’, kärleksört Eupatorium purpureum, rosenflockel Miscanthus sisnesis, ‘Fern Osten’, glansmiskantus Panicum virgatum, North Dind’, hirs Geranium, ROZANNE, trädgårdsnäva (ör dess marktäckande egenskaper) Salvia Nemorosa, ‘Caradonna’, stäppsalvia Aster ageratum, ‘Asran’, aster Echinacea purpurea, ‘Magnus’, röd solhatt Physostegia virginiana, ‘Summer Snow’, drakmynta Miscanthus sisnensis, ‘Gracilimus’, glansmiskantus Persicaria ampeloprasum, ‘Rosea’, pipört Monarda, ‘Marshalls delight’, temynta Veronicastrum virginianum, ‘Pink Glow’, kransveronica Actaea simplex, ‘Brunette’, höstsilverax (den här blev en bonus för att se om den trivs på växtplatsen som är ganska fuktig och om den kommer till sin rätt bland de andra perennerna.)
Jag är väldigt nöjd med planteringen och hur levande den känns utan att för den delen bli plottrig. Och den här typen av planteringar är dessutom väldigt förlåtande när det gäller skötsel. För eftersom den inte är symmetriskt ordnad syns inte eventuella ogräs så tydligt. Och med en tät plantering har ogräsen inte heller en chans att etablera sig.
Nu hoppas jag att du har blivit inspirerad att prova lite nya planteringar.
Vill du veta hur man kan göra en No dig perennplantering? Då ska du läsa DEN HÄR artikeln. Och HÄR kan du se hur jag anlade den här Piet Oudulf inspirerade planteringen.
Din trädgårdsdröm kommer att bli verklighet först när du skapar en trädgård som inte kräver mer tid och arbete än du är beredd att lägga ner. Och som känns så inspirerande för dig att du ser fram emot att tillbringa tid i den. Visst låter det logiskt men ändå så svårt? Idag ska du få ta del av en teknik för att få kläm på det här.
Första tanken för många av oss är ofta att vi vill ha en lättskött trädgård. Kanske rent av en underhållsfri trädgård. Men vet du en sak, växter växer, det är vad de gör allra bäst. Så en underhållsfri trädgård finns inte. Om du inte väljer att ha enbart gräsmatta och en robot som tar hand om den – men då tror jag inte att du hade hittat hit idag. Däremot är det ju så att en lättskött trädgård för mig kanske inte är en lättskött trädgård för dig. Därför ska jag idag visa dig hur du kan ta reda på hur du är som trädgårdsmänniska. Och hur den kännedomen kan hjälpa dig när du skapar din drömträdgård.
Text och bild: Malou Augustin
Ställ dig själv tre frågor
Nästan alltid har vi svaren inom oss, vi behöver bara sätta ord på dem. Så jag har tre frågor jag ber mina kunder och elever att fråga sig själva för att fånga upp svaren inifrån. För lite så är det att det första spontana svaret oftast är det starkaste. När vi sedan funderar och analyserar förfinar vi och justerar det för att kännas rätt på tungan. Och det är inte helt ovanligt att vi även behöver lite extra tid för att plocka fram de innersta svaren i oss. Det finns inga rätt eller fel, det finns bara du och dina behov. Låt därför det ta lite tid att svara på frågorna och ha med dig en tilläggsfråga som du ställer dig till varje svar. Varför. Varför tycker jag så?
Fråga 1: Vad känner jag är ok att lägga tid på i trädgården även om det inte är så roligt?
Du behöver göra det, det känns inte jättekul men när du väl gör det är det ändå ganska så stimulerande och skönt. Däremot är det något du kanske drar dig för innan du väl kommit igång. Och därför blir det inte gjort så ofta som du kanske känner att du skulle vilja för trädgårdens skull. Känner du igen dig?
För mig är det här att rensa ogräs. Jag tycker faktiskt att det är skönt att rensa ogräs och lite meditativt när jag gör det men steget dig är alltid lite motigt. För det finns så mycket annat som är roligare.
Varför?
Varför känner jag så här då? Jo, för att jag hellre lullar runt i trädgården och njuter av grönskan och småplockar med blommor. Och för att jag inte är så petnoga i min egen trädgård, den får gärna vara lite rufsig. Men på samma gång gillar jag inte när ogräset är för synligt.
Går det att lösa?
Lösningen för mig är att jobba med marktäckande växter och plantera tätt. Då får ogräset svårare att etablera sig och de som gör det syns inte lika tydligt. Dessutom har jag valt en informell, romantisk trädgårdsstil som är förlåtande på så vis att ogräset gärna försvinner i mängden.
Men nu är det dig vi pratar om – vad känner du är ok att lägga tid på i trädgården även om det inte är så roligt? Och varför är det så?
Fråga 2: Vad vill jag absolut undvika i trädgården?
Fy det här är en riktigt surdeg i trädgården. Du vill absolut inte göra det! Medan du gör det är det motigt och jobbigt. Och du ser knappt meningen med det ens när det är klart. Därför blir det väldigt sällan gjort och du grämer dig över det. Det blir lite av trädgårdens skämhörn. Känner du igen dig här också?
Själv tycker jag att den här är knepig. För det är inte jättemycket jag tycker är så pass motigt och jag fick fundera en bra stund. Men jo! Efterarbetet med att plocka undan krukor, jord, redskap, förpackningar och emballage när jag grejat med växter är det värsta jag vet! Som efter sådder, utplanteringar och omplanteringar. Fy så trist det är! Dessutom blir det lite av ett irritationsmoment för min man att böset inte försvinner direkt när jag är klar med ett projekt.
Varför?
Men det här då, vad beror det på att jag absolut inte vill städa undan efter mig utan drar mig för det? Helt enkelt för att det är omständligt och inte riktigt finns en bra plats för det. Och varför finns det inte en bra plats för det?
Svaret är enkelt, i mitt fall är det för att jag inte har prioriterat en bra plats för det. Eftersom jag hellre gör andra saker i trädgården. Egentligen vad som helst annat än just det. Och nog måste det vara fler än mig som känner så?
Går det att lösa?
Om vi ser till lösningen i det här fallet då. Lösa krukor och emballage kommer alltid att uppstå så fort man grejar med plantor och sådder. Men istället för att det blir en enda röra behöver jag i det här fallet ordna en yta för just den funktionen. En yta där det är enkelt att hålla ordning. Där skräpet kan källsorteras och krukorna ställas i ordning ihop med redskap och annat. Där jag kan arbeta med mina sådder och omplanteringar med alla de funktioner som jag behöver. På så vis är det enklare att i det roliga momentet med att plantera om, göra sådder osv så inkludera undanplockningen på ett enkelt sätt. Och göra så att även det blir roligare.
Så för dig, vad vill du absolut undvika i trädgården? Och varför undviker du just det?
Fråga 3: Vad tycker jag verkligen om att lägga tid på i trädgården?
När du går ut i trädgården och bara är. Tiden försvinner och du inser att det inte alls var det du hade tänkt göra i trädgården när du först gick ut. Men du mår otroligt bra och bara njuter. Känslan av total avkoppling och glädje. Det är vad vi är ute efter just nu. Det är kärnan till varför du älskar att vara i trädgården. Och det här är vad vi vill få till så mycket som möjligt av i din trädgård. För ju mer av det här du har, desto närmare din drömträdgård kommer vi.
Jag fullkomligen älskar att bara gå runt i trädgården och kika på växterna. Följa årstiderna, känna på blommor och blad, plocka bär och känna doften av blommorna. Jag älskar att gå ut i trädgården och hämta ingredienserna till middagen. Och jag älskar att samla på lite ovanliga växter. Främst buskar och träd. Bara slänga på mig mina tofflor och lulla runt lite. Bli alldeles för jordig på kläderna eftersom jag inte tar mig tid att byta om.
Sen älskar jag att umgås med familjen i trädgården, laga mat, äta mat, vila i skuggan av en pergola en varm sommardag.
Varför?
Varför älskar jag det här? För att det ger en känsla av rikedom och att vara närmare naturen. Inomhus och utomhus smälter ihop samtidigt som familjen får mer kvalitetstid.
Går det att lösa?
Och hur kan jag få mer av det här? Genom att plocka fram ytor för de olika saker jag vill göra. En köksträdgård, matplats, utekök och en pergola. Att använda mig av fleråriga växter som återkommer och växer sig större och lummigare för varje år. Blanda buskar, träd och perenner i planteringarna för att skapa väggar, tak och golv. Och för att det ger utrymme för ännu fler av mina samlarväxter. Trädgårdsrum helt enkelt. Skörda grönsaker kan jag göra både i köksträdgården och bland de fleråriga växterna som finns i hela trädgården.
Så till dig då – Vad tycker du verkligen om att lägga tid på i trädgården? Och varför är det så? Hur kan du få mer av det?
Vill du ha ett avslutande tips från mig? Gör den här övningen ute i trädgården. Lyssna in och se dig omkring samtidigt som du funderar på de här frågorna och skriv gärna ner vad du kommer fram till. Och dela gärna med dig i kommentarerna 🙂
HÄR kan du dessutom få lite inspiration till 3 saker att tänka på när du ska skapa din trädgård och HÄR får du tips på hur du kan visualisera dig din trädgård
När det kommer till att rita din trädgård kan det förenkla att göra en skiss av hur det kommer att se ut. Som om man ser det rakt framför ögonen. För mig är det en viktig del i min kreativa process. För då känner jag lättare in hela planteringen eller trädgårdsrummet. Dessutom ser jag precis var de olika växterna och elementen i trädgården ska placeras för att trädgården ska upplevas på det sätt jag tänkt mig.
Vyskissen är ett redskap som vid första tanken kan verka som något man bör göra efter att själva illustrationsplanen eller planteringsritningen (som är en bild uppifrån) blivit ritad. Men vyskissen kan man rita före, under eller efter att planteringsritningen är klar. Det beror helt på hur den kreativa processen ser ut och vad som passar en själv. Dessutom behöver en vyskiss inte vara vacker, bara den hjälper dig att visualisera planteringen eller trädgårdsrummet framför dig. Då får du lättare att komma vidare. Eller så att du har något att backa tillbaka till när sinnet blir fullt av idéer som kanske skuggar din vision.
Text och bild: Malou Augustin
Vad är en vyskiss och varför är det ett bra hjälpmedel?
En vyskiss är en ritning som visar ett perspektiv av trädgården. Den behöver inte vara skalenlig utan är en skissför hur man tänker att trädgården kommer att upplevas.
Det här är ett jättebra hjälpmedel när du vill rita din trädgård och få en känsla av hur trädgården faktiskt kommer att se ut.
Gör så här – en enkel metod
Det är inte helt lätt att rita upp ett perspektiv på frihand. Så mitt förslag är att göra det enklare för dig. Så här kommer mitt förslag på hur du kan göra.
Skapa en mall för perspektivet
Ta ett foto på platsen du vill rita upp. Ta fotot från den vinkel där du känner att du mest får ut känslan av det du ser framför dig.
Skriv ut fotot och använd ett ljusbord för att kalkera av de fasta konstruktioner, träd eller annat som finns på platsen. Helt enkelt det som ger en känsla av perspektiv till ritningen. Var noga med att få de här konturerna tydliga. För det är de som gör att resten framhävs på bästa sätt. Har du ingen ljusbord är mitt bästa knep att ha upp bilden på datorskärmen. Sänk belysningen i rummet och höj belysningen på skärmen. Tejpa fast ett papper försiktigt på skärmen och kalkylera av bilden.
Renrita med linjal de raka linjer som huskropp osv. för att få en extra tydlig bild. Vill du kan du kopiera den här mallen. Då slipper du rita om ifall du inte blir nöjd när du börjar skissandet.
Dags att börja skissa!
Nu kan du rita in de konstruktioner och växter du tänker dig. Uppskatta storleken genom att se på fotot var ungefär det hamnar.
Nu är det dags att titta på bilder på träd, buskar och andra växter du tänkt dig i trädgården. Det här för att se vilken karakteristisk form de har och försök efterlikna den siluetten. Börja med att rita in de träd och buskar som kommer närmast dig i bilden. Eftersom de kommer att skymma delar av de som kommer längre bort i bilden. Det du ritar in närmast dig upplever man också som större och de längre bort upplever man som mindre. Det är så du får till känslan av perspektiv.
Redan nu har du en grov skiss! Och det kan mycket väl räcka för att du ska kunna visualisera dig trädgården.
Förtydliga skissen ännu mer
Om du vill rita din trädgård ännu tydligare kan du ta ett nytt papper och rita över linjerna från konstruktionerna igen. Renrita dessutom de element och växtlighet som du planerat in. De linjer på de fasta konstruktionerna och växtligheten som hamnar i eller bakom den nya växtligheten, kan du låta bli att rita in. På så vis blir perspektivet ännu tydligare. Försök gärna att rita strukturer i det du ritar in, som formen av små löv eller större löv, skrovlighet på en stam eller om trädkronan är skir eller kompakt. Det ger ännu mer liv till viskissen.
Innan jag eventuellt färglägger vyn brukar jag fylla i med en smal tuschpenna på det jag vill framhäva i skissen. Och jag använder även tusch till de befintliga konstruktionerna. Sedan färglägger jag allt på ritningen utom det som redan var befintligt, Dvs byggnader träd osv som redan finns på platsen blir inte färglagt utan det nya är det som jag vill framhäva.
Nu hoppas jag att du har fått lite inspiration till att skapa vyskisser över din trädgård. Och kom ihåg. Du behöver inte vara en konstnär som skapar sitt mästerverk. För du skissar bara på ett hjälpmedel till skapandet av din drömträdgård! Ha roligt och lek i processen!
HÄR kan du dessutom få inspiration och läsa om den stilrena trädgården med en blandning av ätbara och vackra växter.
Detta inlägg är ett reklamsamarbete ihop med Plantagen
Växthus är en dröm för många och det är inte så konstigt för växthuset har så många fördelar. Du får inte bara möjligheten skapa ett skyddat klimat för att odla mer värmeälskande växter. Växthuset förlänger även säsongen och ger möjlighet till vinterförvaring av känsligare växter. Dessutom har du helt plötsligt ett helt nytt trädgårdsrum att vistas i. Men att välja växthus är inte alltid så lätt. Så här kommer mina tips på vad du kan tänka på när du ska välja växthus.
Text och bild: Malou Augustin
Det första växthuset för mig var ett litet egenbyggt växthus gjort av av gamla fönster. Det var inte speciellt stort, bara ungefär 6 kvadratmeter men rymde desto större drömmar! För i det där växthuset har jag odlat alltifrån tomater, meloner, gurka och chili. Till klättrande vinrankor, ett stort fikonträd och exotiska växter som granatäpple och ananasguava. Några vintrar fungerade växthuset med hjälp av en fläkt, som övervintring till mina medelhavsväxter. Och någon sommar blev det familjen lusthus med en liten sittgrupp för fikastunder under vindruvornas bladverk. Dessutom blev platsen utanför växthuset ett nytt trädgårdsrum, en ny favoritplats i trädgården. För det är lite så med ett växthus, det ger trädgården och livet i trädgården så himla mycket!
I vår nya trädgården ville vi så klart inte vara utan växthus, allra helst inte i köksträdgården. Därför är det extra kul att få visa vilket växthus vi har valt från Plantagens sortiment! Och självklart berätta mer om varför vi valde just det växthuset.
Tänk på att välja ett växthus som passar dina behov
Mitt bästa råd innan du börjar välja växthus är att fundera på hur du vill använda det. Och precis som i mitt eget tidigare växthus så är det lätt att växthuset används till lite både och. Även om det från början kanske mest var tänkt att odla i växthuset.
Om du vet att du främst vill odla är ett växthus i polykarbonat extra bra då det inte släpper ut värme lika lätt som glas. Vill man börja säsongen tidigt eller använda växthuset för vinterförvaring med hjälp av en värmefläkt, isolerar polykarbonaten växthuset bättre. Det gör också att man kan förlänga odlingssäsongen. Polykarbonat har också en något skuggande effekt vilket ger en jämnare temperatur i växthuset. HÄR kan du se flera av Plantagens växthus tillverkade i Polykarbonat.
Vill man ha ett växthus att använda som ett extra rum hade jag valt ett växthus i glas. Det är trevligare att vara och umgås i. Om man skulle vilja förlänga säsongen även där eller övervintra växter i det kan man isolera med bubbelplast eller använda sig av ett övervintringstält i växthuset för att minska värmeförlusten. Det man annars behöver tänka på i ett glasväxthus är att skugga växterna, solen blir annars lätt för stark. Det här kan man göra med fiberduk eller juteväv till exempel. HÄR kan du se Plantagens växthus i glas.
Vilken storlek ska man välja på växthuset?
Det här tipset får man ofta när det gäller växthus och jag håller med om det – Välj hellre ett större än ett för litet växthus. Dels för att du då får fler användningsområden för växthuset. Och dels för att ett större växthus rymmer en större volym luft. Det gör att temperaturen blir jämnare i växthuset. Det här är eftersom luften i växthuset tar längre tid att värma upp eller kyla ner. Det är behagligare både för dig själv och för växterna att vistas i växthuset om temperaturen är jämnare och inte alltför varm. Om man inte har plats med ett större växthus är mitt tips att välja ett växthus som är lite högre. Då får du mer volym utan att det tar för stor yta. Högre väggar ger också mer odlingsyta. Dels kan du låta grödorna växa högre och dels kan du odla uppåt väggarna med exempelvis amplar och hyllplan. Dessutom ger ett högre växthus känslan av att det är större än det egentligen är.
Vart ska växthuset placeras?
Ett växthus blir rejält varmt när solen ligger på så därför är vandrande skugga absolut bäst. Och är det svårt att ordna det, som hos oss, måste man tänka på att öppna upp och vädra växthuset när det är soligt ute. Och att skugga växthuset för att växterna inte ska få det för varmt och soligt. Det är också bra att placera växthuset så att det får morgonsol. Då blir växthuset uppvärmt snabbt på dagen för att sedan hålla värmen längre innan nattkylan kommer.
Smarta tillbehör till växthuset
Eftersom vi haft växthus i flera år innan har vi lärt oss vad just vi behöver i växthuset. Och vi vill inte vara utan indragen el och vatten. Vattnet är inte bara för att vattna för stunden utan även för att koppla in automatisk bevattning med timer. Det är perfekt när man åker iväg på semester på sommaren. Men också för att kunna slappna av och låta bevattningen sköta sig själv även när man är hemma. Dessutom sparar man på vattnet genom att punktvattna där det verkligen behövs. Tänk på att det kan vara bra att sätta dit en koppling både för vattenslang och automatisk bevattning.
El i växthuset är också så himla praktiskt. Till den kopplar vi mysbelysning och även ordentlig arbetsbelysning för mörkare tider på året. Men också för att använda värmematta vid försådder. Eller för att koppla in en frostvakt vid vinterförvaring. Dessutom är det perfekt med ett kontaktuttag även utanför växthuset, för belysning, kompostkvarnen eller annat.
Vad har vi valt för växthus?
Vårt val av växthus till köksträdgården blev Plantagens växthus Cassandra på 9,9 kvadratmeter. Cassandra är ett traditionellt växthus som monteras på en 50 cm hög sockel. Vi vill ha ett växthus på sockel för den traditionella karaktären och även för att få höga väggar i växthuset. Dessutom för att få värmelagrande egenskaper. Eftersom sockeln som vi gör av lecablock kommer att lagra värme under dagen. Då kyls växthuset ner långsammare på kvällen. Växthuset har aluminiumstomme och 3 mm härdat glas.
Här inne kommer jag både att starta mina vintersådder, ställa ut försådder för avhärdning och odla massor av godsaker. Det blir två bäddar på vardera sida i växthuset och en smalare gång i mitten. En av sakerna som var viktigt för mig med Cassandra är också att det har dubbeldörrar. Det gör det lätt att ta sig in och ut ur växthuset med jordpåsar, krukor eller en stor skörd till exempel.
Så här byggde vi vårt växthus
Vi har gjort i ordning grunden som en ram. Med makadam ner till frostfritt djup så den når till ca 10 cm under marknivå. Det har vi kompakterat med en markvibrator. Sedan har vi lagt markduk och på markduken har vi lagt betongplattor. Därefter har vi murat upp stommen med lecablock ovanpå betongplattorna. Lecablocken är 9X19X59cm. Vi behövde totalt 57 block som vi murade med grovbetong. Vi funderade på att ta tjockare lecablock för att få till en naturlig hyllkant inne i växthuset. Men valde de smalare för att få mer odlingsyta i marknivå istället.
På stommen har vi sedan monterat växthuset efter manualen som medföljer. Det klurigaste var att få till måttet på stommen och få den i linje innan vi byggde växthuset. För det är viktigt att göra ett ordentligt förarbete innan monteringen av själva växthuset börjar.
Inne i växthuset har vi gjort odlingsbädden rätt på marken. För att kväva ogräset har vi lagt på kartonger och sedan Plantagens Planteringsjord Kvalitet. Och i mitten har vi gjort en gång med markduk i botten och träflis ovanpå.
Nu ser jag fram emot sommarens skörd! Men faktiskt kanske ännu mer fram emot att få planera för nästa års odlingar. För då står växthuset på plats redan från start!
Detta inlägg är ett reklamsamarbete ihop med Plantagen
Visst är det härligt att skapa och göra nya planteringar i trädgården? Men på samma gång kan det kännas jobbigt att behöva gräva upp grässvålen och skyffla undan grästuvor och jord, eller hur? Precis det är vad jag ska berätta om idag, hur du kan göra en ny plantering helt utan att behöva gräva!
Det är skönt med genvägar i trädgården, oavsett om man ska göra om en liten eller stor del av den. Genvägar som dessutom gör skötseln enklare är guld värt! Därför är jag så förtjust i No Dig-metoden! No Dig gör både anläggningen och skötseln i trädgården lättare. Metoden fungerar fint på gräsmattan, faktiskt till och med om man har lite svårare ogräs som kvickrot eller kirskål. Även om man får vara lite extra tålmodig och envis. No Dig är en metod som många använder för att starta nya odlingsytor för grönsaker eller sommarblommor. Men det går faktiskt att använda för perenner också! Visst låter det fantastiskt? Det är det också!
Text och bild: Malou Augustin
Vad är No Dig och hur fungerar det?
Principen för No Dig är att man täcker odlingsytan så pass väl att allt som växer på platsen, som grässvål och ogräs ska kvävas till döds. Det förmultnar sedan under odlingsytan man skapat.
Det man gör är att man täcker ytan för planteringen med ett tjockt lager tidningar eller kartonger för att stänga ute allt ljus så ogräset och gräset under dör. På täckmaterialet fyller man upp med jord. Man kan även fylla på med material i flera lager, exempelvis ensilage, gräsklipp, gödsel och kompost för att toppa med jord. På så vis behöver man inte lika mycket jord.
Fördelen med No Dig, förutom att man själv inte behöver anstränga sig med att gräva, är att livet i jorden också får vara ifred. Maskarna och mikroorganismerna får vara ifred och gräver i marken naturligt. Även underjordens nätverk av svamphyfer, mykhorrizan får vara ifred. Tillsammans skapar de med tiden en lucker och välmående jord.
Genom att mata jorden uppifrån med ett lager organiskt material en gång om året fyller man också på med organiskt material som berikar jorden och på det här sättet skapar man en väldigt välmående jord.
På vilket sätt skiljer sig en No dig perennplantering från en No dig grönsaksodling?
Egentligen är det inte speciellt mycket som skiljer de olika metoderna åt, men en viktig skillnad man behöver tänka på är jorddjupet. För att en No Dig perennplantering ska fungera så behöver perennerna ha tillräckligt mycket jord att kunna planteras i.
Perenner som är köpta i kruka ska planteras med samma jorddjup som i krukan plus att jorden i en nyanlagd bädd kommer att sjunka till viss del. Och då går det åt en del jord. Därför kan man antingen göra som mig och skapa en uppbyggd bädd med kanter som håller inne jorden. Då kan man dessutom skapa den höjd på planteringen man själv vill ha. Ett annat alternativ är att skapa en en bomberad växtbädd. Det vill säga göra den upphöjd i mitten och sluttande i kanterna som jag gör i min trädgård. Tänk bara på att det lätt blir torrt utmed kanterna, så glöm inte att vattna ordentligt under hela etableringen.
Hur gör man då om det finns mycket fleråriga ogräs?
No Dig metoden kan användas även om det finns ogräs som kirskål, maskrosor eller kvickrot på platsen. Då är det bästa om man gör i ordning ytan tidigt när snön smält undan och innan växtligheten har kommit igång. Börja gärna med ett lager kompost och sedan ett extra tjockt lager av kartong eller tidningar för att ordentligt kväva ogräset. I början av sommaren har flera av ogräsen redan kvävts medan andra kan ta lite längre tid på sig. Så tänk på att titta till de nya planteringarna ungefär en gång i veckan efter anläggningen. Då kan man snabbt plocka bort alla ogräs som dyker upp. I den luckra planteringen är det dessutom lätt att få upp ogräset.
Så här anlägger jag min växtbädd
Förarbetet
Börja med att täcka marken med tjock kartong, flyttlådor är perfekta. Eller lägg ut flera lager av tunnare kartonger eller tidningar. Tänk på att lägga de omlott så att ogräset inte har en chans att hitta ljus och leta sig upp i några glipor. Och om planteringen har kanter, som här en flätad kant eller en ram av till exempel trä behöver kartongen sticka in under kanten för att täcka kanterna.
Man kan därefter täcka kartongerna med organiskt material, som mindre kvistar, löv, kompost, eller gräsklipp till exempel. Om det är en upphöjd bädd med högre kanter som ska anläggas kan man fylla på med rätt mycket organiskt material. Man kan till och med bottna bädden med grövre grenar först och sedan det mer fina organiska materialet. Tänk bara på att det sjunker när det förmultnar.
Jorden
Sedan är det dags att fylla på med jord. Till perenner är det bra med minst 20 centimeter jord, gärna mer eftersom även jorden kommer att sjunka ihop och kompakteras efter anläggningen. JEftersom jag gör en bomberad växtbädd, det vill säga den sluttar vid kanterna så att växtbädden är högre i mitten, tänker jag lite extra på att plantera marktäckande växter som breder ut sig lite utmed kanten. Då kan jag plantera dem en bit in i den djupare jorden. Som funkia och kaukasisk förgätmigej i den här planteringen.
Fyll på med jorden och packa den genom att trampa igenom växtbädden för att pressa ut större luftbubblor. Jag använder mig av Planteringsjord Kvalitet som man kan beställa hem på helpall. Helt perfekt när man ska anlägga en större plantering! Planteringsjord Kvalitet är framställd för att passa de flesta typer av växter i trädgården. Den innehåller ljus torv för en luftig jord som kan ta upp mycket vatten. Sedan innehåller den även mörk torv som även den gör jorden fukthållande. Den mörka torven binder också näring för att göra den tillgänglig för växterna under en längre tid.
Plantering
Nu är det dags för det roliga, det är dags att plantera perennerna! Plantera dem i samma djup som de sitter i krukan. Tryck till jorden runt om rotklumpen så att den får kontakt med jorden runtomkring. Rötterna letar sig lättare ut i den omgivande jorden och rotklumpen torkar inte ut lika lätt. Plantagen har ett fantastiskt fint sortiment av perenner och till den här planteringen har jag använt mig av lite skuggtåliga växter som funkia, kaukasisk förgätmigej, astilbe och bergormrot.
Efter planteringen är det dags att vattna! Vattna långsamt så att vattnet sjunker ner ordentligt på djupet. Perenner behöver 20-30 liter vatten per kvadratmeter i veckan under etableringen.
Skötsel
Nu är det bara att njuta av den färdiga planteringen, vattna och titta till den då och då för att snabbt ta bort eventuella ogräs som tittar fram. Ett tips är att täcka jorden omkring plantorna med till exempel täckbark eller flis tills plantorna vuxit till sig. Det här håller undan fröogräs, håller en jämnare fuktighet och tillför mullämnen till jorden.
Så nu hoppas jag att du har blivit inspirerad till att anlägga din egen No Dig perennplantering!
Vill du läsa om hur man anlägger en No dig köksträdgård, kan du läsa det här
Att anlägga en köksträdgård är bland det mest givande man kan göra i sin trädgård om du frågar mig. En plats att odla grönsaker och kanske även blommor för att få njuta från att fröerna sätt ner i jorden under vårvintern tills skörden kan avnjutas under sommaren och hösten. Eftersom jag älskar smarta genvägar som dessutom gynnar miljön anlägger jag en No dig köksträdgård och du ska få följa med och se hur jag gör!
Som jag har längtat efter att stå framför en tom canvas och bara få ge mig hän till kreativiteten och skapandet. Dessutom att få planera från start för att få en så lättarbetad och genomtänkt trädgård som möjligt. Och nu står jag precis där, med en tomt på nästan 7000 kvadratmeter med både berg, skog, en damm, vackra alléträd och två gigantiska gräsmattor. Vart ska jag egentligen börja? För mig var valet lätt, ena gräsmattan får lämna plats åt en köksträdgård som ska få rymma både grönsaker, frukt, bär och blommor. Här är det en ganska stor yta att jobba med men oavsett vilken yta man har så är metoden No dig helt fantastisk, både under anläggande och för den senare skötseln. Så för mig var det ett självklart val att skapa en No dig köksträdgård.
Text och bild: Malou Augustin
Vad är No dig-odling för något och varför välja det?
No dig – den grävfria trädgården, skulle man kunna säga. För jag gräver inte ett enda spadtag för att anlägga den här köksträdgården utan anlägger den ovanpå den befintliga jorden. Ovanpå ogräset till och med. Men anläggningen är egentligen bara en liten del av konceptet av No dig köksträdgård. För i den här köksträdgården är det inte meningen att jag ska gräva framöver heller. Inte vid planteringen och inte vid skörden.
No dig handlar nämligen om att låta livet i jorden sköta arbetet. Låta maskar, mikroorganismer och mykorrhiza leva ifred och på så vis ge en jord full av liv. Och liv som faktiskt hjälper mina grödor att lättare tillgodose sig näringsämnena i jorden! När vi gräver i jorden stör vi jordens struktur och blandar ner ogräsfröer så att de lättare gror. Om vi istället låter jorden vara ifred blir den inte lika lätt kompakterad och ogräsfröna som ligger på ytan får inte lika lätt att gro. Dessutom blir jorden naturligt lucker tack vare det arbete som vi inte ser, det arbete som de levande organismerna i jorden utför.
Låter det här för bra för att vara sant? Jag förstår det, men jag lovar, det fungerar! Och i den här artikeln ska du få se hur växtbäddarna är uppbyggda och vad jag använder.
Material till köksträdgården
Kartonger – Gärna tjockare, typ flyttkartonger till odlingsbäddarna
Markduk till gångarna – Cirka 10 cm bredare än gångarna ska vara så de kan överlappa kartongerna så ogräset inte kan tränga igenom.
Organiskt material – Som kompost, gräsklipp eller brunnen gödsel. Jag har använt ensilage som jag fått tag på från en gård.
Jord – Jag använder ett 20 cm tjock lager av Frilandsjord.
Träflis till gångarna – Jag använder mig av Hasselfors Fallskyddsflis.
Odlingsbäddarnas uppbyggnad
Jag börjar med att lägga ut kartonger rätt på marken. Även om det är ogräs på ytan. Om kartongerna är ganska tunna lägger jag flera lager. Det går också att använda lager av tidningar.
Därefter fyller jag på med organiskt material ovanpå kartongen. Både för att tillföra mullämnen till jorden och fylla ut bäddarna så att det inte går åt lika mycket jord. Jag har haft turen att få tag på ensilage men det går lika bra med tunna kvistar, ogräsrens (som fått torka till lite för att inte få fäste och börja växa i jorden), brunnen naturgödsel, gräsklipp eller kompost.
Sedan är det dags för jorden. På med ett ordentligt lager jord. För den är inte bara bra att odla i, den är också bra för den hjälper till att kväva ogräset när den tynger ner kartongen ordentligt. Jag har använt mig av Hasselfors Frilandsjord som har en lite grövre struktur med både mindre stenar, grus och sand. Den har en hög mullhalt och är gödslad både med kompost och med restprodukter från köttproduktionen.
Frilandsjorden är en bra allroundjord till odling av alltifrån grönsaker och sommarblommor eller perenner och buskar. En av anledningarna till att jag valde frilandsjorden är för att den går att beställa hem i större volymer. Det är extra praktiskt vid anläggningen av köksträdgården. Jag valde även att få det levererat med en kranbil för att få hjälp att portionera ut jorden i de olika odlingsbäddarna. Så himla smidigt!
Kratta ut jorden och gå sedan ett varv i planteringsbädden. Jorden kommer att sjuka ihop något ytterligare när den sätter sig men genom att trampa igenom den får man ur en del av den överflödiga luften ur jorden så den inte sjunker lika mycket. Kanterna snyggar jag till när jag har fått markduken till gångarna på plats.
Köksträdgårdens gångar
Här kommer ett tips som jag verkligen vill trycka på. Snåla inte på bredden på gångarna!
Det är så otroligt frustrerande att inte kunna röra sig ordentligt i köksträdgården, allra helst när grödorna vuxit sig stora och väller över odlingsbäddarna. Så mitt tips är att se till att det går att gå med en skottkärra i gångarna. Om det känns som om en massa odlingsyta går förlorad, gör då åtminstone någon bredare huvudgång. Då kan man ha smalare sidogångar och ändå kunna jobba enkelt i köksträdgården.
Nu har jag turen att ha en riktigt stor köksträdgård så min prioritet har varit att få den lättarbetad. Därför är gångarna cirka 90 cm breda i hela köksträdgården. Och jag kan säga att redan nu under anläggningen har det varit otroligt skönt!
I gångarna har jag lagt ut en svart markduk mot ogräset. För att inte ogräset ska växa upp mellan gångarna och odlingsbäddarna sticker jag in duken en bit under kanten på kartongen. Några centimeter på varje sida räcker bra.
Ovanpå markduken använder jag mig sedan av Hasselfors Fallskyddsflis. Det är en lövträflis som är lite grövre i sin struktur och därför förmultnar långsammare. Den är gjord av svensk björk och al och har inte några tillsatser utan är helt naturlig. Ett rejält lager med flis lägger jag ut, cirka 10 centimeter tjockt. Så skulle det gå hål i duken någonstans hjälper flisen också till att kväva ogräset.
Även flisen fick jag hemlevererad och hade det inte varit för att vi fick en sådan hiskelig blåst dagarna innan hade jag förberett och lagt ut markduken för då hade även den portionerats ut på plats i gångarna. Men flisen är otroligt lätt och lättarbetad så det gör inte så mycket, det är lite meditativt att placera ut det i gångarna.
Men hur gör jag med ogräset då?
Jag kan berätta att på platsen för min No dig köksträdgård finns det både kvickrot, kirskål, målla och maskrosor. Men trots det är jag inte orolig för att de ska ta över. Det kommer upp något enstaka ogräs men det plockar jag snabbt bort. Det mesta kvävs helt enkelt under kartong och markduk denna säsong. Och utmed ytterkanten i köksträdgården lägger jag en remsa av markduk för att hindra att det kommer in. För utmed kanten i köksträdgården har jag odlingsbäddar och den kartongen kommer att ha förmultnat senare under säsongen. Därför är markduken där väldigt viktig.
Nu första året är jag också extra noga och går ett varv dagligen för att snabbt plocka ogräsen när de är små. Rotogräs är extra viktigt, för om de tar sig in i växtbädden och etablerar sig får man ej rejäl fight. Fröogräs hindrar jag genom att jordytan med ensliage eller gräsklipp. Täckodling har dessutom flera andra fördelar, som att behålla fukten i jorden och ge näring till växterna.
Så nu hoppas jag att du har fått inspiration till att skapa din egna No Dig köksträdgård!
Detta inlägg är ett reklamsamarbete ihop med Plantagen
Glömde du att så chili i januari som du brukar eller har kålplantorna svårt att ta sig? Har du kanske inte plats för en massa försådder? Oroa dig inte, för man behöver inte göra allting själv! Satsa på att köpa förodlade plantor så får du ändå en skörd av dina favoriter! Här kommer mina tips på vad du kan tänka på när du köper förodlade grönsaksplantor. Dessutom får du veta vilka plantor just jag odlar i år!
Jag älskar förodlade grönsaksplantor för de känns både som en extra försäkring, och som en härlig genväg. För genom att köpa färdiga plantor slipper jag så och förkultivera allting själv. Och jag kan prova på flera olika sorter utan att behöva köpa en massa olika fröer som jag ändå bara tänkt så ett par av varje. Som i år när jag inte hann så mina chili i tid för att ge en ordentlig skörd. Då kan jag passa på att köpa mig några fina plantor av olika sorter istället. Eller lyxen med egenplockade tomater redan i maj, som jag vet kommer att leverera hela sommaren med rätt omvårdnad! Dessutom lite läckra purjolöks- och kålplantor som jag kan plantera ut för en tidig skörd innan mina egna frösådder kommit igång ordentligt. Och en ursnygg aubergine som kommer passa perfekt vid uteplatsen med sina snygga blommor och frukter.
Det finns ännu fler anledningar till att jag är så glad över alla färdiga grönsaksplantor än de som gäller just mig. För de förodlade plantorna gör också odlingen, och odlingsglädjen, mer tillgänglig för alla! Med hjälp av uppdrivna plantor är det största jobbet redan gjort och det blir mycket lättare att lyckas och få njuta av både grönskan och skörden!
Text och bild: Malou Augustin
Tips vid val av plantor
En del grönsaksplantor tar längre tid på sig än andra för att kunna ge en ordentligt skörd, och de är perfekta att köpa färdiga plantor av! Allra helst om man missade att så dem där i under vårvintern. Som exempelvis kronärtskocka, chili och paprika som är bäst att så redan i januari då det tar lite tid på sig.
Om man vill prova lite nya sorter men kanske inte vill ha så många av varje sort är det väldigt smidigt att först köpa en förodlad planta som smakprov. Jag testar lite olika chili och tomat i år, det blir 6 nya tomatsorter och 2 olika chilisorter.
Dessutom är de förodlade plantorna perfekta för att få en tidigare skörd! Både kålplantor, purjolök, sallat mm kommer de skörd tidigare än de jag sår nu. På så vis blir min odlingssäsong längre. Men den plantan jag ser mest fram emot är nog ändå tomaterna och auberginen, för de har redan mogna frukter som vi kan njuta på en gång! Dessutom blir de så himla snygga i krukor på uteplatsen. Längst ner i artikeln får du hela min inköpslista av årets grönsaksplantor.
Ta hand om dina nyinköpta plantor
När du får hem dina grönsaksplantor är det en bra idé att plantera om dem i större krukor. Då fyller du på med näring och ger mer plats åt rötterna så att hela plantan kan växa sig större. Det här är särskilt viktigt till de plantor som är flera i samma kruka, som majs eller purjolök till exempel. Purjolöken toppar jag dessutom blasten på så att de växer sig kraftigare. Plantera dem en och en i egna krukor så att de kan växa till sig ännu mer inför utplanteringen. Även om det ofta går bra att ha kvar dem i den gemensamma krukan så lönar det sig att plantera om dem en och en. Gödsla plantorna med flytande näring och se till att hålla jorden jämnt fuktig. Jag använder Plantagens flytande näring som är gjord av fermenterat grönt organiskt avfall. Ge dem även extra ljus med hjälp av växtbelysning – även om det kan fungera helt ok med ett soligt fönster. Men då får man räkna med att få gängligare plantor.
Avhärda dina grönsaksplantor
Grönsaksplantorna har vuxit inomhus och behöver avhärdas innan utplantering på friland eller i kruka. Börja med att ställa ut dem någon timme under dagtid när det är plusgrader. Tänk på att tex chili vill ha minst 10 grader och tomater 5 grader när man börjar ställa ut dem. Ställ dem på en skyddad skuggig plats. Ha gärna på fiberduk för att skydda mot vind och solens strålar. Öka successivt tiden de står ute och flytta dem längre ut i ljuset för varje dag.
Efter cirka en vecka klarar de av att planteras ut förutsatt att nattfrosten är över. Men plantera inte ut känsligare växter som chili förrän nattemperaturen är över 10 grader och dagstemperaturen omkring 20 grader.
För tidig utplantering utan avhärdning resulterar annars lätt i vita fläckar på bladen där solens uv-strålar skadat plantan. Torra bladkanter för att plantan blivit uttorkad av ljuset och vinden. Och att plantan blir allmänt hängig. Tyvärr stressar de här skadorna plantan så pass att det hämmar tillväxten. Så ta hand om dina små gröna skyddslingar.
Plantera ut dina grönsaksplantor
När det är dags att plantera ut plantorna på friland eller i kruka är mitt första råd att se till att de är väl genomvattnade sedan ett par dagar tillbaka. Då har de hunnit suga åt sig en ordentlig vattenbuffert och klarar utplanteringen eller omplanteringen lättare. Se till att jorden är lucker, du kan använda dig av Plantagens Ört- och Grönsaksjord och blanda ut den befintliga jorden med för att tillföra mull och näringsämnen.
Passa gärna på att också strö ut Plantagens grönsaksgödsel i samband med planteringen . Det är en långtidsverkande gödning för alla typer av grönsaksväxter och den passar sig särskilt bra för fruktsättande plantor som tomat och chili. På så vis får grönsakerna den näring de behöver för att växa sig stora och starka för att ge dig en fin skörd.
Vattna igenom ordentligt när du planterat grönsaksplantorna. Vattna lite i taget så att det rinner ner på djupet. Det här får gransaksplantornas rötter att söka sig ner på djupet efter näring och vatten. På så vis blir de mer motståndskraftiga mot torka och väl förankrade i marken.
Det är inte bara vid planteringen det är bra att tillföra näring till grönsaksplantorna. Du kan med fördel gödselvattna med exempelvis Plantagens flytande näring ungefär varannan vecka under växtsäsongen. Andra alternativ är nässelvatten eller guldvatten. Grönsakerna mår också fantastiskt bra av täckodling med tex näringsrikt gräsklipp.
Vilka färdiga grönsaksplantor har jag valt i år då?
För mig blir årets plantor ett sätt att försäkra mig om en härlig skörd av allt det där som jag längtar så mycket efter men inte riktigt haft plats för att förodla. Och som ersättning för de plantor som kanske inte gick så bra bland försådderna. För tro mig, även en trädgårdsmästare kan behöva lite hjälp på traven ibland! Så här kommer min inköpslista:
Tomat – ’Martina’ är en tidig, högväxande tomat som ger en stor skörd av stora, goda tomater. 150-200cm hög.
Tomat – ’Maskotka’ En tidig cocktailtomat som ger en fin skörd av mellanstora, smakrika, orangeröda tomater. 150-200cm hög.
Tomat – Red Cherry. En medeltidig körsbärstomat som ger långa klasar med små, smakrika, röda frukter. 150-200cm hög.
Tomat – ’Mountain vineyard’. En medeltidig plommontomat som ger en rik skörd av ovala, klarröda frukter med saftig och god tomatsmak. 150-200cm hög.
Tomat – ’Artisan Green Tinger’. En liten plommontomat med frukter som är gröna med mörkt gröna till gula ränder. Sötsyrlig, frisk smak. 150-200cm hög.
Tomat – ’Marmande’. En stor busktomat som ger bifftomater med mycket fruktkött och god smak 150-200 cm hög.
Chili – ’Cheyenne’. Chili med ett buskigt växtsätt som passar perfekt för odling i kruka. Ger en tidig skörd av orangea frukter som är goda i grytor och inläggningar.
Chili – ’Pimiento de Padron’. Det här är en av mina favoriter och är den klassiska chilin för spanska tapas! Fylliga, stora, gröna frukter med tjockt fruktkött. Hettan är mild, men passa dig, någon enstaka kan bli ordentligt stark!
Aubergine – Skördeklar aubergine i kruka med små lila frukter.
Purjolök – Bredsådd purjolök i kruka för oplantering en och en i kruka eller grönsakslandet när frostrisken är över.
Broccoli – Kravodladbroccoli i kruka för en tidigare skörd i väntan på mina egna plantor.
Blomkål – Även denna är en kravodlad blomkål i kruka för en tidigare skörd i väntan på mina egna plantor
Så känn nu ingen stress över att hinna med eller lyckas med sommarens odlingar, med färdiga grönsakplantor kan vi alla odla och uppleva glädjen som kommer med grönskan!
Hösten är här ochfläderbuskarna dignar av svarta bär nu är det hög tid att koka fläderbärssirap. Därför gäller det att passa på innan fåglarna hinner före! Vet du om att fläderns svarta bär är ätbara och att de dessutom är en riktig dunderkur mot förkylningar? Prova det här goda recepetet på flädersirap som är lika gott på glassen som det gör gott mot förkylningar!
Fläder, Sambucus nigra är en väldigt vanlig buske och jag själv älskar fläderblomsaft. Men jag älskar även fläderbärssirap, därför sparar jag alltid en del blomklasar. Som ett resultat av det kan jag skörda bär nu till hösten som kan användas till både fläderbärssirap och andra goda recept. Bären är minst lika goda som blommorna. Dessutom innehåller de till exempel mängder av C-vitamin, kalcium, zink, folat, järn betakaroten och antioxidanter. Dessutom är bären även febernedsättande, svettdrivande och urindrivande. Forskning har visat att bären stimulerar immunsystemet och har en avväpnande effekt på flera virus och influensastammar. Hur bra låter inte det?
Man kan använda fläderbären till flera goda recept, som sylt, saft och likör eller torka bären och använda dem i te eller smoothie. Idag ska du få se hur jag gör min favorit, fläderbärssirap! Flädersirapen är ett utmärkt sätt att tillgodose sig fläderbärens goda egenskaper på, den är superenkel att göra och barnen älskar det! Den här sirapen använder vi som sötning i te, att ringla över glass eller att blanda med vatten till saft. Nu i förkylningstider får barnen sirap i varmt vatten för att lindra halsont och jag tar mig gärna en matsked på morgonen som en boost för immunförsvaret.
Text: Malou Augustin
Fläderbärssirap
Till att börja med behöver du mogna bär av fläder, Sambucus nigra. Plocka bären när de är helt svarta och mogna för annars innehåller de giftiga ämnen och ska inte ätas. Lägg bären i frysen om det ännu inte varit någon frostnatt, då en köldknäpp får fram sötman i bären. Om du inte har tillgång till färska fläderbär finns det torkade att köpa i hälsokostbutiker. Utöver fläderbär behöver du bara två till ingredienser, vatten och honung. Det absolut bästa är att använda raw honung. Anledningen är att den är full av naturliga antioxidanter, näringsämnen och enzymer eftersom honungen inte blivit upphettad. Förutom fläderbär, honung och vatten kan du smaksätta din sirap ytterligare med nyttiga ingredienser som Ingefära, kanel eller citron under kokningen.
Fläderbären är så otroligt saftiga och goda, men ät inte för många färska, det kan ge förgiftningssymptom.
Ingredienser:
1 liter Fläderbär, färska eller 1 dl fläderbär torkade
1 liter vatten
1 burk honung (400g) gärna raw.
Gör så här:
Skölj bärklasarna och rensa av bären med en gaffel. Kommer det med lite småkvistar gör det ingenting för de silas ändå bort. Tänk på att kvistarna innehåller samma gifter som de omogna gröna bären så några större mängder av kvistar ska inte följa med.
Det är enkelt att ta bort bären med hjälp av en gaffel. Det gör ingenting om lite bös följer med.
Lägg bären och vattnet i en kastrull. Koka upp och sänk värmen för att sjuda. Sjud utan lock tills vätskan reducerat ner till hälften. Häll sedan av det över en sil och låter stå tills vätskan runnit igenom. Ta en sked och pressa igenom det sista av vätskan.
Sila av fläderbären innan honungen blandas i.
Låt svalna och rör i honung i den ljumma vätskan. Häll upp din fläderbärssirap på väl rengjorda flaskor eller burkar, alternativt frys ner den i iskuber.
En matsked om dagen i förkylningstider, gott som gör gott!
Om du frågar mig så är det här en perfekt present i förkylningstider! Nu hoppas jag att du har fått inspiration till att testa det här eller att experimentera lite med fläderbär för att hitta din egen receptfavorit.
P.s. Fläderbärssirap på morgongröten är en riktig höjdare!
Fläder i trädgården
Sambucus nigra trivs i både både soliga eller skuggigare lägen. Ett soligt läge ger större och tidigare skörd.
Ät inte stora mängder färska bär
De innehåller sambunigrin som vid kontakt med vatten avsöndrar blåsyra. Det kan orsaka illamående och kräkningar.
Min dröm har länge varit att ha en vintergrön rosmarinhäck i trädgärden. Jag vill gå och dra med handen över rosmarinhäcken och känna den goda doften spridas i trädgården. Har jag haft tur har rosmarinplantor överlevt en vinter eller två i trädgården men så kommer en riktigt kall och blöt vinter så har de dött.
Men nu har jag köpt hem Rosmarin ’Arp’ och mina förhoppningar är höga. Jag kan erkänna att det inte är den första eller andra gången jag köpt hem den utan så mycket som den tredje, så jag tänkte berätta om mina tidigare missöden. På så vis slipper du göra mina misstag.
En rosmarinhäck ska få rama in odlingslådan med perenna lökar medan de växer till sig.
Misstag nummer 1.
Den första plantan av ’Arp’ dog övervattningsdöden. Jag planterade den i en stor balja med andra kryddväxter tillfälligt för att jag skulle på semester. Veckan i princip regnade bort och jag kom hem till en balja full av geggamoja och en vissen planta. Jag planterade om den men den återhämtade sig inte utan dog kort därpå. Min lärdom, låt absolut inte rosmarinen stå blött!
Misstag nummer 2
Den andra plantan jag köpte levererades på hösten i oktober och jag planterade den direkt i en odlingslåda i köksträdgården. Eftersom den inte hann etablera sig något direkt innan vintern packade jag omsorgsfullt in den med granris i december när kylan började sätta in på allvar. Sedan hade vi en växlande vinter med stundom kyla stundom regn. På våren när jag tog bort vintertäckningen hade plantan tappat alla sina barrliknande blad och möglat på grund av att det blev för instängt. Min lärdom, köp plantorna tidigare på säsongen så de hinner etablera sig på sin växtplats innan vintern och klarar sig utan vintertäckning!
I våras klipptes rosmarinen ner för att ge sticklingar, det har gjort den extra buskig och fin nu redan första året.
I år fick jag hem mina plantor under våren och planterade direkt ut dem i en av mina odlingslådor. Dessutom var jag snabb på att ta sticklingar på dem (Mer om det kommer till våren för det är ändå inte rätt tidpunkt för det just nu). Så nu har jag 5 stora väletablerade plantor och omkring 75 sticklingar som allihopa är på god väg att etablera sig innan vintern. Jag kommer inte att täcka dem utan de kommer att få stå ifred, luftig och väldränerat.
’Arp’, ursprung och specifikationer
Rosmarin ’Arp’ har sitt ursprung i Arp, en liten stad i Texas, Usa och upptäcktes av en kvinna vid namn Madalene Hill. ’Arp’ är känd för sin härdighet då den klarar temperaturer ner till -22 grader och sägs vara den härdigaste av alla Rosmarinsorter. ’Arp’ blommar med ljust blå blommor under sommaren. Den har barrlika vattenlagrande blad som är silvergröna i färgen. Bladverkets doft har en ton av citrus utöver den vanliga rosmarindoften.
’Arp’ vill ha en solig, skyddad växtplats med väldränerad jord. Men det går även bra i halvskugga. Plantan kan bli omkring 120 cm hög och 50 cm bred. Den passar fint i kruka, som solitär eller som en låg häck. Beskär under sommaren för att skörda och hålla formen på plantan men undvik att klippa in på gammal ved (där det inte växer några blad).
Nu hoppas jag att du har fått lite inspiration till att införskaffa denna rosmarin som klarar betydligt kallare klimat än de vi vanligen hittar i trädgårdsbutikerna!
P.s. Självklart kommer jag att följa upp och berätta hur det går under vintern för mina plantor. Senare till våren kommer jag även visa hur jag tar sticklingar på mina rosmarinplantor, det är superlätt!
Visste du att man kan äta fikonblad? Jag har under åren samlat på mig en del fikonträd (Ficus carica) och i väntan på själva fikonen så njuter jag alltid av de gröna, lummiga träden som ger en skön medelhavskänsla på altanen. Så började jag fundera på om man kanske kan äta fikonbladen och efter lite efterforskning visade det sig att det går. Det är så härligt att hitta nya ätbara växter till trädgården, dessutom är de riktigt goda, allra helst i glass om du frågar mina barn.
Olle älskar fikonblad-glassen och den får 10 miljarder på en skala med 10 miljarder, helt klart godkänt! Receptet finns längre ner.
Hälsofördelar
För mig med IBS har en kost med mycket och varierad mat från växtriket blivit nödvändigt för att hålla magen i schack. Därför letar jag alltid nya gröna tillskott till köket, för de har en så fin effekt på min hälsa.
Fikonblad innehåller Vitamin A, Vitamin B1 och vitamin B2. De innehåller även kalcium, järn, fosfat, magnesium, natrium och kalium. Dessutom är de fiberrika.
Vad ska man tänka på när man skördar bladen?
Ta inte de äldre bladen, de är lätt för trådiga och har dessutom tappat en del av smaken. Men det behöver inte vara de minsta bladen heller utan lite nya och fräscha blad som hunnit växa till sig. Akta dig för saven från grenar och bladen, den har en irriterande effekt på huden. Smaken på bladen framhävs om de rostas lätt i en stekpanna eller på grillen innan användning. De är färdigrostade när de dragit ihop sig, torkat till och känns lite prassliga. Det känns på doften när de är klara, en aromatisk doft av fikon sprider sig då i köket.
Tänk vilken fin skörd som bara väntade på att bli plockad.
Vad används fikonblad till då?
Ett av de vanligaste användningsområdena är fikonbladste men jag ville känna på smaken i lite användbara rätter. Så idag har vi ätit grillad laxfilé inlindad i fikonblad. Det kommer absolut att bli en sommarfavorit här hos oss! En så god och fräsch smak av kokos eller kanske valnötter som passade perfekt ihop med fisken. Bladet höll dessutom ihop fiskbiten och och skyddade den ifrån att bränna sig fast i grillgallret. Vi har testat lite alla möjliga blad för att använda som wraps eller liknande och det här är helt klart en ny favorit för hela familjen.
Grillad lax med fikonblad
Fikonbladen blev snabbt populärt hos hela familjen.
Det här receptet är så enkelt att det blir det kortaste receptet jag förmodligen någonsin skriver här. Laxen och fikonbladet får ingen konkurrens i smaker utan får istället lyfta varandra. Och det blir otroligt gott!
1 fikonblad per bit laxfilé 1 laxfilé per person salt peppar Steksnöre
Lägg ett fikonblad på en skärbräda med ovansidan neråt. Placera laxbiten tvärs över bladet och krydda med salt och peppar. Linda om fikonbladet runt laxbiten och säkra med steksnöre. Grilla på medelvärme tills laxbiten och fikonbladet är gyllene, vänd ett par gånger under grillningen. Alternativt tillaga i ugn med grilleffekt.
Vi serverade laxen med ett ugnsbakat blomkålshuvud och en kall yoghurtsås smaksatt med mynta från trädgården.
Fikonbladsglass med honung
Så enkelt och vansinnigt gott! Fikonbladen ger en underbar kokosliknande smak till glassen.
Det är knappt att jag vet var jag ska börja för det här blev så himla gott och en helt unik smak! Om du har ett fikonträd och kan avvara 6 fräscha blad, då måste du testa det här receptet. Ingen glassmaskin krävs och den innehåller endast 5 ingredienser. Hur bra låter inte det?
6 fikonblad 5 dl vispgrädde 1 burk kondenserad mjölk Flytande honung efter smak 1 msk riven kokos (men passa på att rosta mer för att strö över glassen vid servering)
Rosta fikonbladen i en het stekpanna eller på grillen tills de dragit ihop sig, är frasiga och doftar friskt av fikon.
Det är inte bara nötter och frön som mår bra av att rostas. Fikonbladen ger ifrån sig mer smak efter rostningen.
Rosta den rivna kokosen. Häll upp vispgrädden i en kastrull och lägg i fikonbladen. Värm upp vispgrädden UTAN att koka den. Om den kokas kommer den inte att gå att vispa.
Fikonbladen och grädden ligger och gotta ihop sig innan grädden vispas.
Låt svalna och ställ in i kylen för att kallna. När den kallnat, ta ur fikonbladen och krama ur dem för att få med all fikonsmak. Vispa grädden så den får mjuka toppar. Tillsätt den kondenserade mjölken och vispa lite till. Rör ner honungen lätt, den ska inte blandas ut helt i glassen utan lämna vackra strimmor av honung i glassmeten. Häll upp glassmeten i en behållare på ungefär 1,5 liter och strö över den rostade kokosen. Plasta in formen och frys i minst 6 timmar innan servering.
Bland de mest lästa inläggen här på bloggen är de som handlar om citrusträd och det kommer flest frågor om just detta. Många av frågorna är återkommande och därför samlar jag här de vanligaste frågorna jag får om just skötsel av citrusträd, både från kärna och vid odling av ett träd köpt i trädgårdshandeln.
Citrusträd kan drabbad av en rad olika problem orsakade av alltifrån ohyra, sjukdom, miljöfaktorer och näringsbrist. Det är helt klart komplexa växter och inte alls konstigt om det inte går helt lätt och trädet börjar visa tecken på att må dåligt.
Jag har haft citrusträd i ungefär 10 år nu och har totalt 20 stycken, varav de flesta är citronträd. Hela tiden lär jag mig något nytt och delar med mig av mina erfarenheter här på bloggen.
Här följer de vanligaste frågorna jag får om citrusträd.
Citrusträd i olika former och storlek, här är ungefär hälften av mina citrusar.
Varför tappar trädet sina blad och vad ska jag göra?
Just bladavfall kan bero på en mängd orsaker som kan stressa trädet så min rekommendation är reflektera över vad som stämmer in på just ditt träd av de olika orsaker jag listar här.
Temperatur:
Ett citrusträd vill ha en jämn värme. Ett kallt rotsystem men varm lufttemperatur kring trädkronan stressar trädet, likväl som ett varmt rotsystem men en kall trädkrona. Därför bör trädet inte stå intill en värmekälla eller på golvvärme under övervintringen. Är det dessutom för varmt och inte tillräckligt ljust vid övervintringen tappar citrusträdet gärna sina blad. En temperatur som växlar stort mellan värme och kyla orsakar även det stress för trädet och kan orsaka bladavfall. Det handlar om att trädet stressas då det blir obalans mellan rötternas och bladens funktioner hos trädet. De flesta citrusträd är inte heller toleranta mot kyla så om trädet får stå ute för länge på hösten eller ställs ut för tidigt under våren och då utsätts för frost, då kan de tappa blad eller ännu värre frysa ner grenar eller hela trädet om man har riktig otur. Så håll en jämn temperatur till citrusträdet, låt det gärna stå utomhus på en vindskyddad plats på sommaren. Jag låter mina äldre träd stå ute, mot husväggen, under fiberduk om det ska bli nollgradigt eller max ett par minusgrader en eller ett par timmar på natten och det klarar de bra. När kylan blir mer långvarig eller kallare får de flytta in i källaren som håller några plusgrader hela vintern. Det brukar vara en jämn temperatur på 7-12 grader beroende på utomhustemperaturen. Ju lägre temperatur desto mindre ohyra och lättare att avhärda på våren sedan. Där står de med extrabelysning i form av LED-lysrör, inte någon speciell växtbelysning men kallt ljus.
Bevattning:
Citrusträd vill hållas fuktiga men inte blöta och gärna torka ut mellan bevattningarna. Det är ett lite knepigt begrepp, för hur torrt ska det bli mellan bevattningarna egentligen? En vanlig anledning till bladavfall är att man helt enkelt inte vågar vattna ordentligt efter att ha läst om att de vill torka ut lite mellan bevattningarna och då vattnar för sällan. Sedan börjar trädet se ledset ut, tappar blad och man börjar göra tvärt om och blir rädd att låta det torka ut igen. För mycket bevattning resulterar i rotröta och får bladen att falla igen.
Självbevattningskrukor underlättar skötseln av citrusträd väldigt mycket.
För att hålla en jämnare bevattning är det en fördel att plantera om trädet i en större kruka med väldränerad citrusjord runt rotsystemet och i en kruka med god dränering. Vattna ordentligt så jordklumpen blir väl genomvattnad för att sedan torka ut så pass att jordytan är torr men att den känns fuktig ett par centimeter ner. Låt aldrig trädet stå i vatten utan häll ut överflödigt vatten från ytterkrukan eller krukans fat om den inte druckit upp det inom ett par timmar. Jag har självbevattningskrukor till mina citrusträd, du kan se hur jag gör egna självbevattningskrukor här. Det blir otroligt mycket enklare att sköta citrusträden med självbevattningskrukor. Tänk på att om krukan står ute utan tak över så behövs det dräneringshål i självbevattningskrukan, annars kan ett kraftigt regn sluta med ett för blött rotsystem för trädet.
Ljus:
För svag belysning under vinterförvaringen är en mycket vanlig anledning till att citrusträdet tappar bladen. Tänk så här, ju varmare miljö, desto ljusare vill trädet ha. Det är en god idé att investera i extrabelysning. Men var inte för snabb på våren med att ställa ut trädet i solen utan ordentlig avhärdning, det resulterar snabbt i brända blad som missfärgas i en silverdassig nyans och kan orsaka bladavfall.
Luft:
Inomhusluften hos oss är ofta mycket torr och det är därför ganska svårt att undvika bladavfall på citrusträd som övervintras inomhus. Men försök att få det så bra som möjligt för trädet, undvik värmekällor som torkar ut, använd växtbelysning och se till att jorden inte torkar ut.
Näring:
Citrusträdet behöver fullgott med näring för att må bra och om bevattning och temperatur verkar stämma kan det var så att näringen behöver ses över. Du kan läsa mer om näring för citrusträd här. Brist på kväve, magnesium, järn, zink och mangan kan allihop orsaka bladfall på citrusträd. Citrusträd behöver få regelbunden näring för att växa och må bra. Jag ger mina citrusträd näring vid varje bevattning och provar mig fram med olika typer av näring. För att göra det lätt för sig är det enklast att köpa citrusnäring och följa anvisningen på förpackningen.
Sjukdomar
Det finns sjukdomar som orsakar bladfall på citrusträd, men dessa har jag själv inte råkat ut för och har svårt att ge råd kring dessa. Svampsjukdomen Alternaria alternata, Mycosphaerella citri och Phytohthorasvampar kan göra stor skada på citrusträd. Jag har själv inte drabbats av detta någon gång.
Skadedjur:
Stora angrepp av skadedjur som ullöss, sköldlöss med flera kan ge så pass stora skador att trädet fäller sina blad. Ju varmare och torrare miljö under vinterförvaringen, desto större risk att skadedjuren trivs. Här finns recept på såpspritlösning som fungerar mot en mängd skadedjur, alternativt använd något av de medel som finns på marknaden. Just sköldlöss är typiskt för citrusträd och riktigt eländigt att bli av med, där behöver du i så fall för hand ta bort alla löss du kan se ifrån plantan, använda såpsprit eller annat bekämpningsmedel och upprepa behandlingarna flera gånger tills lössen är borta.
Trädet har redan tappat alla blad, vad ska jag göra?
Fortsätt att ge trädet näring och håll jorden fuktig men inte blöt som jag skriver om ovan. Ge trädet extra belysning om det står inomhus och håll temperaturen jämn. Om bladfallet beror på en blöt rotklump och rotröta kan det vara en god idé att plantera om och byta ut jorden. Klipp bort eventuella ruttna rötter. Så länge trädet inte tagit för stor skada bör det återhämta sig efter några veckor. Om trädet har frukt på sig är mitt råd att ta bort frukten så att trädet kan lägga energi på nya blad, annars går mycket energi till att få frukten att mogna istället. Dessutom brukar frukten som mognar på ett träd som upplevt stressiga växtförhållanden bli väldigt torr och tråkig så det är bättre att satsa på att lära känna trädet och få det att må bra för att sätta ny frukt till nästa säsong.
Grenar dör, eller hela trädet verkar dött. Vad ska jag göra?
Rotröta kan orsaka mer än bladavfall, i värsta fall ger en blöt och ofta kall jord ännu värre symptom. Grenar på citrusträdet kan dö från topparna och inåt. Ibland så kraftigt att hela trädet dör. Kyla och syrebrist i jorden är förödande för trädet.
Börja med att plantera om trädet i ny väldränerad jord och
klipp bort eventuella ruttna rötter.
Då det här ofta sker vintertid när trädet inte är lika törstigt och kan hålla
lika varm jord som på sommaren är det viktigt att inte vattna för mycket igen.
Ge gärna extra belysning och försök hålla temperaturen runt 5-15 grader.
Ympstället på citrusträen syns tydligt, oftast är de toppympade, det vill säga ympmärket sitter strax under kronan.
Beskär de döda grenarna tills du ser att det är friskt grönt
innanför barken. Där börjar den levande veden.
Om trädet inte tagit alltför stor skada kommer den nu att skjuta nya skott från
de grenar och stammen som är kvar.
Trädet kan se riktigt dött ut innan det händer något.
Skulle det komma skott ovanför ympen (den kant som markerar var grundstammen
och det påympade trädet satts ihop) är det den inympade sorten som växer ut,
det vill säga den sort som växte på trädet när du köpte det.
Börjar det växa både över och under ympen så tar du bort de under ympen då det
är grundstammen som börjat skjuta skott och den kan konkurrera ut den påypade
sorten.
Om det enbart växer under ympen är det grundstammen som lever och vill växa så
är det inte samma sort som växer ut som den du köpte i affären.
Blommor ramlar av, vad ska jag göra?
Precis som det gäller bladavfall är citrusträd känsliga för yttre påverkan och får då stressymptom som att tappa sina blommor. Ojämna temperaturer eller ojämn fuktighet är den vanligaste anledningen.
Doften från citrusblommorna är ljuvlig. Ge citrusträdet bra växtförhållanden för att den inte ska tappa sina blommor.
Som exempelvis när trädet flyttas från sin vinterförvaring till att stå utomhus och inte avhärdas ordentligt, det kan orsaka att blommorna ramlar av på grund av den plötsliga temperaturskillnaden. Ett oskyddat dragigt läge kan också orsaka att den tappar sina blommor. Brist på kalium kan även det orsaka att citrusträdet tappar blommor, så var noga med att ge citrusträdet fullgod näring. Olika citrusträd är olika känsliga för yttre påverkan och därför får man lära känna just sitt träd hur det mår och reagerar i de livsvillkor du erbjuder.
Hård beskärning av citrusträd kan även det resultera i att
blommor faller av då trädet blir stressat.
Citrusträd släpper även blommor naturligt för att gallra när de fått fler blommor än vad trädet klarar av att producera frukt. Läs mer om det nedan.
Mitt citrusträd har massor av blommor, behöver jag gallra bland dem?
Citrusträdet kan även tappa sina blommor då det fått mer
blommor än vad det har kapacitet att producera frukt. Då gör trädet en egen
gallring och släpper blommorna.
Man behöver alltså inte gallra bland blommorna utan det kommer trädet att lösa
själv.
Fullvuxna citrusträd, allra helst citronträd har
normalt tre perioder av gallring. Den första är under blomningen när uppemot
70-80% av blommorna fälls.
Frukten ramlar av, vad ska jag göra?
Som jag beskriver ovan har citrusträd normalt tre perioder
av gallring.
Den andra perioden kommer kort efter den första gallringen när frukterna blivit
som små ärtor i storlek och trädet återigen fäller en del av sina små frukter.
Frukt som ramlar av är inget ovanligt. För mig brukar det oftast ha att göra med plötsliga temperaturskillnader om det inte är trädets naturliga gallring.
Den tredje gallringen kommer något senare när frukterna
blivit större i storlek, de som gallras ut skrumpnar ihop och faller. De kan då
ofta bli mörka i färgen innan de ramlar av.
Det här är inte något att oroa sig för utan är helt
naturligt för trädet.
Men det finns även yttre faktorer som påverkar trädet och
kan få det att släppa frukten. Som plötsliga förändringar i temperaturen eller
för mycket vatten till trädet.
Precis som när trädet fäller blommor kan hård beskärning
stressa trädet och ordaka att det fäller sin frukt.
För att förhindra att trädet tappar frukt gäller samma sak som med fällning av blommor och blad, att sörja för fullgod näring, jämn bevattning och jämn temperatur.
Frukten är torr och tråkig, varför då?
Frukten har vuxit på plantan och ser så härlig ut, äntligen dags för skörd! Men så visar det sig att fruktköttet är alldeles torrt. Vad hände egentligen?
Det här kan bero på flera saker men en vanlig orsak är att trädet inte fått jämn bevattning. Torka orsakar även torra frukter. Felaktig näring är också en orsak, så håll både bevattning och näringstillförseln jämn.
Stress på grund av ojämna temperaturer med mycket höga temperaturer eller plötslig kyla kan även det resultera i torr frukt.
Sedan är det även så att om frukten får sitta kvar för länge på trädet och bli övermogen så blir den så småningom torr och trist.
Så en sammanfattning är, ta hand om ditt träd och ge det de bästa förutsättningarna så kommer frukten att smaka därefter.
Jag har fått ohyra på mitt citrusträd, vad ska jag göra?
Det finns flera olika sorters ohyra man kan få på sitt citrusträd. De vanligaste jag fått på mina träd är ullöss och bladlöss. Än så länge har jag varit besparad från sköldlöss på mina citrusträd tack och lov då de är ganska svårbekämpade. Det jag i regel använder mot all ohyra är Pyretrin som säljs av flera varumärken. Det är en lösning som tas ut från krysantemumblomman och ofta blandas med rapsolja i de preparat som säljs. Medlet är en naturprodukt och är effektiv mot både fullvuxna skadedjur, larver och ägg.
Det går även att göra en såpspritlösning och spraya på
plantorna, läs mer om det här.
Mitt råd är att inte försöka sig på att använda andra medel som diskmedel på
plantorna då det kan vara skadligt för plantorna.
De plantor som drabbats av sköldlöss har än så länge inte varit citrusplantor men på dem har jag med tops indränkta i antingen såpsprit eller Pyretrin gruggat bort lössen och sedan sprayat plantan.
Sköldlössen får bekämpas i omgångar. Mitt lilla fikonträd med sköldlöss har fått 3 behandlingar i sommar.
Oavsett vilken ohyra som drabbat plantan behöver ofta
behandlingen upprepas och det är bra att vara uppmärksam så man börjar bekämpa
dem i tidigt stadie. Det är oftast under vårvintern i vinterförvaringen som
ohyran dyker upp så en fördel kan vara att ha citrusträden stå så att det går
att komma åt och undersöka dem med jämna mellanrum.
Som du kanske märker så går det en grön tråd genom alla råd,
ge citrusträdet stabila växtförhållanden så motverkas samtliga problem.
Hur är det med citrusträd som är uppdrivna från kärna då? Även där kommer en del frågor och här kommer de vanligast gällande det.
När behöver den frösådda plantan en större kruka?
Citrusträd får ganska snabbt ett större rotsystem om utrymme
finns. I en liten kruka stannar den i växten och vill man ha en liten planta
kan det vara väldigt smidigt men vill man att den ska växa sig stor behöver den
bättre förutsättningar.
Vill man odla upp ett större träd är det en god idé att
plantera om plantan successivt när man ser rötter komma ut i botten av krukan.
Sätt dessutom gärna plantan i en relativt djup kruka på en gång då plantan
utvecklar en pålrot innan den förgrenar rotsystemet.
En frösådd planta resulterar ofta i en mer starkväxande planta är ett ympat träd från trädgårdshandeln. Detta eftersom de citronträd vi köper i trädgårdshandeln är tänkta att passa för krukodling och förvaring i begränsade utrymmen. Allra helst citronträd från kärna brukar ha stor växtkraft och snabbt kunna bli ett högt träd. Min dotters knappt fyraåriga citronträd från kärna är redan ett högt och ståtligt träd med fin krona och har beskurits 3 gånger.
Beskära och stamma upp citrusplantan
Det finns inte någon möjlighet att veta hur plantan kommer att växa, om den kommer förgrena sig eller växa sig hög innan förgrening. Men det går att styra plantans växtsätt för att försöka få den höjd och form man önskar. Med fördel beskärs en ung fröplanta på våren inför kommande växtsäsong för att främja tillväxten.
Så om du vill ha en citrusbuske då börjar du med att toppa
plantan när den vuxit upp en bit och du kan spara 4-5 blad.
Jag brukar inte beskära mina fröplantor förrän de fått växa en hel säsong och
står inför nästa säsong. Klipp precis ovanför ett bladfäste. Det är i
bladfästena som de nya förgreningarna kommer att komma.
Till vänster har vi en planta som inte blivit toppad ännu, till vänster en planta som toppades förra säsongen.
Om du istället vill ha ett citrusträd med hög stam låter du stammen växa upp och tar bort eventuella sidoskott. Skulle plantan bilda två toppskott efter en tid väljer du ut det kraftigaste och sparar det medan du tar bort det svagare skottet. Låt trädet växa tills trädet nått upp till en höjd som är några bladfästen högre än den stamhöjd du vill ha på trädet. Ett tips är att leda det uppstammade trädet uppför en bambustång eller liknande för att få en rak och fin stam. Sedan kapar du av toppen ovanför ett bladfäste vid den höjd du tänkt dig ska vara trädets stamhöjd. I bladfästena under kommer det att utvecklas grenar, trädets krona. Tänk på att kronan kommer att växa och bli stor så anpassa stamhöjden efter utrymmet du har för vinterförvaring så inte trädet blir för högt när kronan vuxit till sig. När trädet sedan utvecklat sidogrenar tar du sekatören och klipper bort alla blad utmed stammen, jag brukar även ta bort tornarna för att få en slät stam. Nu är det bara att fortsätta ta väl hand om trädet, ta bort alla eventuella sidoskott som vill växa ut på stammen och låta sidogrenarna växa till sig.
Oavsett om det är en buskformad eller uppstammad planta passar jag på att beskära plantan under våren inför tillväxtperioden för att stimulera tillväxt. Korta in grenarna med cirka 1/3 för precis ovanför ett bladfäste för att stimulera tillväxt för nya grenar. Välj ett bladfäste som är riktat uppåt och utåt från trädets stam för en välformad krona utan korsande grenar. Trädet kommer så småningom att förgrena sig själv, då kan du ta det lugnare med beskärningen, låta trädet finna sin egen form och bara klippa vid behov.
När börjar den frösådda plantan få blommor och frukt?
Det här är en lite svår fråga. Man säger att det tar cirka 8-10 år och jag skulle vilja svara 8-10 år rakt av men det har med flera saker att göra. För att trädet ska börja blommor och sätta frukt så behöver trädet ha rätt förutsättningar gällande näring, bevattning, storlek på kruka osv. Ett citronträd i för liten kruka eller med för lite näring och vatten kommer förmodligen inte att ge frukt förrän växtförhållandena förbättras.
Frågan om sterila träd kommer också när det gäller frukten och där är det egentligen inte trädet utan kärnan som kan vara steril. Det vill säga, kärnan gror inte. Det kan vara
Citrusen som du köpt på affären växer med största sannolikhet på en ympad grundstam och får egenskaper ifrån grundstammen som gör frukten till exempel stor och extra saftig. När du sedan tar ett frö från citrusen och planterar är fröet inte heller sortäkta så det kan hända att du får ett citrusträd med taggigare grenar och små frukter med sämre kvalitet. Så vill du odla ett citrusträd främst för frukternas skull är mitt råd att köpa ett citrusträd i en trädgårdsbutik.
För mer läsning om citrusträd se mina tidigare inlägg.
Då det kommer mycket frågor om citrusträd som påminner om varandra rekommenderar jag att du läser igenom kommentarerna i mina olika inlägg efter svar på din fråga innan du skickar in din fråga för där finns massor att lära.
Jag älskar att odla pumpa i trädgården. Den är lättodlad, får vackra frukter och bladverket bildar snabbt en djungel i trädgården. Något som gör pumpa extra härligt är att hela plantan är ätbar, inte bara frukterna.
Vad äter jag på pumpaplantan?
Av bladmassan går det att äta de unga skotten. de unga bladen och till och med de äldre bladen. Även stjälkarna men de är något hårda så de använder jag inte gärna i matlagning. När plantan växer är det perfekt att gå och knipsa av toppskotten på plantorna innan de blir så stora att de börjar ta över och sprida ut sig för mycket.
Bladmassan
Pumpa med långa rankor breder gärna ut sig. Då är det perfekt att kunna korta in den och använda i matlagningen.
Toppskotten är extra goda i en omelett, matiga pajer, wok eller att steka ihop med andra grönsaker. Samma sak med de yngre bladen. De äldre bladen kan kännas sträva och hårda men de kan också ätas. De behöver bara lite längre tillagning för att mjukna och då försvinner även det taggiga på bladen. De äldre bladen passar fint i grytor, soppor. Eller varför inte ånga eller förvälla i några minuter för att använda som wrap. Jättegott att fylla med det man gillar och dippa i en sås sedan rätt in i munnen. Det går även fint att göra dolmades med dem. För att de ska gå fint att förvälla eller ånga bladen behöver det vara just de lite strävare bladen, annars faller de i bitar.
Blommorna
Jag älskar ätbara blommor och pumpablommor är inget undantag
Pumpaplantans blommor är ätbara precis som squashblommor. Jag använder dem gärna i omelett och de är också goda att fylla, fritera eller doppa i pannkakssmet och steka. Ta hanblommorna på pumpan, det är blomman som inte har ett fruktämne under sig utan bara en smal stjälk. Men var noga med att lämna kvar hanblommor på plantan också, för de behövs för att pollinera honblommorna, annars faller fruktämnena av då de är obefruktade. Sedan tar jag inte blad eller blommor precis runt en blomma med fruktämnen. Bladen får sitta kvar som skydd för fruktämnet och blomman för pollineringens skull.
Omogna pumpor
Den här kommer att kunna växa sig större men plantan har flera mindre som förmodligen inte hinner mogna.
Små omogna pumpor är mjukare i skalet och har ett fast kött som är gott att använda precis som squash. Så om du när säsongen börjar närma sig sitt slut har små omogna pumpor på plantan kan du använda även dessa i matlagningen.
För mig var det fram tills nyligen en nyhet att man kan äta alla delar på en pumpaplanta, även bladen och skotten och det kan låta konstigt men i till exempel asiatiska länder är det inte alls ovanligt. Tänk så mycket mat en pumpaplanta plötsligt ger när vi inte enbart behöver gå och vänta på att själva pumporna ska mogna.
Recept
Pumpablomspannkaka
Plocka hanblommor från pumpaplantorna, det är det som har en lång rak stjälk. för min stekpanna fyllde 7 blommor hela ytan. Min pannkaka har jag valt att göra min med vegetabiliska råvaror men det går självklart att byta ut mot komjölk och smör om man hellre vill det.
Gott och vackert
Pannkakssmeten: Blanda ihop 3 dl vetemjöl, 1 1/2 tsk bakpulver, 1 krm salt och 1 tsk socker i en bunke. Häll i 3 dl kokosmjölk och vispa så smeten blir jämn. Tillsätt 2 ägg och 2 msk smält kokosolja och vispa ytterligare. Nu är smeten klar.
Smält lite kokosolja i stekpannan så att pannkakan inte fastnar. Ta en blomma i taget och doppa så den täcks helt av pannkakssmet. Lägg den sedan i stekpannan med blomfästet in mot mitten. Lägg ut blommorna så de bildar en stor blomformation i stekpannan. Häll eventuellt över lite mer pannkakssmet för att fylla ut eventuella hålrum. Smeten räcker till flera pannkakor, så det är bara att välja om man vill ha blommor i allihopa eller inte. Stek så den blir gyllene och något fast innan du tar en stekspade och vänder pannkakan för att steka även på andra sidan. Servera med färska bär, en klick grädde och ringla honung över. Mums!!
Pumpawraps med köttfärsröra
För den här rätten behövs som jag nämnde lite tidigare de lite grövre bladen, om de är för mjuka kommer de bara att gå sönder när man förväller dem. Det blir sällan att jag lagar mat exakt efter recept så ingredienserna är något ungefärliga.
Börja med att förvälla 8-10 pumpablad utan stjälk i sjudande vatten tills de blivit mjuka. Cirka 3-5 minuter räckte för mina. Ta upp dem och lägg i kallt vatten för att kyla ner dem snabbt. Det här kan du göra antingen innan eller efter att du gjort i ordning köttfärsröran.
Köttfärsröra: 1 gul lök 3 vitlöksklyftor 1/2 fermenterad eller färsk chili 1 liter strimlad kål 1 paprika 1 msk tomatpuré 1 msk paprikapulver 400 g anamma färs eller annan färs Färska eller torkade örter som oregano, persilja, basilika, timjan Salt och peppar
Hacka gul lök och vitlöksklytor (jag äääälskar vitlök) och en fermenterad chili eller en färsk chili, jag hade fermenterad hemma. Det här ska strax stekas. Strimla kålen. Jag tog grönkål, rödkål och en perenn kål från trädgården. Vitkål skulle passa ypperligt, då skulle jag ta cirka 1/4 vitkålshuvud. Tärna paprika, jag använde grillad paprika för vi hade rester över men färsk paprika går lika bra. Låt kålen och paprikan ligga kvar på skärbrädan, vi ska strax använda det. Fräs lök, vitlök och chili i olja några minuter. Ha i tomatpuré och paprikapulver, fräs en minut eller två. Ha i kålen och stek i några minuter så det mjuknar, rör om då och då. Häll i Anamma färsen och fräs ihop med grönsakerna. Krydda med örterna och smaka av med salt och peppar.
Ta upp ett förvällt blad och veckla ut på en ren kökshandduk, torka av ytan med ytterligare en ren kökshandduk. Fyll med ett par matskedar av röran vid basen av bladet. Vik ihop, först sidorna, sedan basen över röran och till sist toppen som sluter igen wrappen helt. (Det här kan göras i förväg och att man senare värmer wrapsen i ugnen en stund innan servering.) Servera med soya och sesamolja och strö sesamfrön över. En sallad till med avokado, soyabönor och primörer från trädgården passa väldigt bra till.
I veckan har jag varit och plockat toppskott av parkslide på ett område i närheten av mig och jag tänkte berätta för er vilken god växt det faktiskt är.
Men innan jag uppmuntrar er att själva plocka och tillaga den här rabarbersmakande otäckingen tänker jag gå igenom en del saker ni bör tänka på.
För det här är en otroligt invasiv växt och minsta växtdel som tas från växtplatsen och släpps på en ny plats kan ge upphov till nya aggressiva bestånd.
Det här är med andra ord INTE en växt att få för sig att ta ifrån sin växtplats för att odla hemma oavsett hur god den är.
Vad är en invasiv främmande växt?
Naturvårdsverket har en handlingsplan mot invasiva växter och de har tagit fram en definition av vad en invasiv växt är för något.
“En invasiv främmande art är en art som tagit sig över naturliga barriärer med människans hjälp och orsakar skada på bland annat biologisk mångfald på den nya platsen genom att konkurrera ut inhemska arter.”
Naturvårdsverket rekommenderar att man begränsar Parkslidens spridning och det finns flera sätt att göra det på.
Parkslide är en riktig mardröm att få in i trädgården, rötterna tränger sig fram och kan snabbt sprida sig över stora ytor. Rötterna kan tränga sig genom asfalt, in i vattenledningar och förstöra hus.
Rotsystemet är djupt och jordmassor på flera meters djup kan behöva forslas bort.
Hur begränsas spridningen av Parkslide?
Parksliden sprider sig via rötterna som är så kallade rhizomer, det är en rotstam som sprider sig under jorden. Minsta bit av rhizom från parksliden kan ge upphov till en ny planta.
Den vanligaste orsaken till att Parkslide sprider sig är enligt naturvårdsverket att människor medvetet tar plantor och flyttar med sig. Okunskap av vad det är för växt tillsammans med dess bambu-lika utseende gör tyvärr att vissa åtrår den att ha i sin egen trädgård innan de förstår vad det är för något de skaffat sig.
Om du har ett större bestånd av Parkslide men inte har resurser för att göra en större utgrävning av jordmassan är rekommendationen att INTE börja gräva i det själv för att störa rötterna. Det finns nämligen erfarenheter av att den då blir ännu mer aggressiv.
Då är det viktigare att förhindra större spridning. Det görs genom att klippa bladmassan flera gånger under säsongen.
Det gör att växten försvagas för att den inte får energi genom tillväxten och spridningen begränsas.
När jag plockade parkslide var jag noga med att ta med mig en tät påse som jag lade skotten i och den påsen hölls stängd på den korta promenaden hem. Allt för att inte riskera att tappa någon växtdel på vägen. Även om jag inte plockade skotten nerifrån roten utan uppe på toppen på plantorna.
Vid tillagningen hemma i köket var jag dessutom noga och tog de få restbitar som blev över och kokade dem i några minuter innan jag slängde dem i komposten.
Parksliden har redan kommit igång och vill man begränsa den gäller det att börja så snart som möjligt.
Bekämpning av Parkslide
Om du har ett litet bestånd med några få plantor av parkslide rekommenderar naturskyddsföreningen att man gräver upp och forslar bort plantorna för förbränning. Plantorna ska packas i tätt stängda sopsäckar för att inte riskera spridning under transporten, som i ett öppet släp. De får absolut inte komposteras utan ska förbrännas eftersom de i en kompost inte hade förmultnat utan istället spridit sig.
Om det är ett större område där det ska tas bort Parkslide går det att gräva upp men då behöver man ofta gräva ner på 3-5 meter djup och en god säkerhetsmarginal i bredd. 7 meter är marginalen som rekommenderas i England där den verkar vara ett utbrett problem.
Parkslide till frukost, lunch, fika och middag
Parkslide är besläktad med rabarber och det märks på smaken. Både stjälken och de späda bladen på skotten går fint att äta.
Smaken på stjälken är som en mild variant av rabarber med en lite jordig efterton, ungefär som gulbetor jämfört med rödbetor.
De unga bladen och toppskotten har en syrlig ton som passar fint som bladgrönsak i matlagning.
Det som är ätbart på växten är de mjuka skotten, innan växten blir vedartad och hård. Det låter lite ”plopp” när stjälken bryts av när den är ung och späd.
Eftersom smaken är rätt väldigt lik rabarber och det finns en hel del annat bladgrönt man kan använda i matlagning kommer jag med största sannolikhet inte att äta mer av Parksliden.
Istället har jag kontaktat kommunen så att de vet om beståndet och kan ha det under kontroll.
Men om du har parkslide i trädgården och det känns hopplöst så hoppas jag att det här inlägget kan ha gett lite inspiration till vad du kan göra med skotten i samband med begränsning och bekämpning av växten.
Kräm på Parkslide, 4 portioner
Kräm på Parkslide är sött och gott, som rabarberkräm men inte lika syrlig.
Ca 500 g parkslide
4 dl vatten
1 dl socker
1,5 msk maizena
Skiva stjälkar av parkslide i centimeterstora skivor.
Koka upp parksslide, vatten och socker.
Låt småkoka tills parksliden är mjuk och börjar dela på sig.
Jag körde ett par varv med mixerstaven för att få slätare konsistens.
Rör ihop maizena med ett par matskedar vatten och häll ner i en jämn stråle samtidigt som du rör om.
Låt krämen koka upp och ta av från värmen.
Servera med mjölk, mums!
Frittata med Parkslide, 1 portion
Snabblagad lunch med yttersta toppskotten.
3 ägg
3 msk mjölk
1 vitlöksklyfta, hackad
Toppkott av parkslide
Örter hackade
Salt och peppar
Olja att steka i.
Vispa ihop ägg och mjölk i en bunke.
Ha i örterna i äggblandningen.
Värm oljan i en ungsfast panna och fräs vitlöken ihop med skotten av Parkslide.
Häll över äggblandningen och rör lite grann i den när den börjar stelna för att få en luftig frittata.
Ställ in i ugnen på 200 grader varmluft i 10 minuter eller tills den fått lite färg.
Servera gärna med en god sallad.
Kanel och kardemummakaka med Parkslide
Sött och gott med en mild smak av rabarber.
2 ägg
1 1/2 dl socker
1 1/2 dl vetemjöl
50 g kallt smör
Ströbröd till formen
Skär stjälkar av parksliden i 2 cm långa bitar.
Vispa ägg och socker luftigt.
Rör försiktigt ner mjölet.
Häll smeten i en smord och bröad form.
Tryck ner bitar av Parkslide jämnt fördelat i smeten i formen.
Grädda på 175 grader i 30-35 minuter.
Min milda variant av Shakshuka med Parkslide, 6 portioner
Parkslide som bladgrönt i tomatsåsen.
2 gula lökar, tärnade
3 vitlöksklyftor, hackade
Blad och skott av Parkslide
1 msk malt paprikapulver
1 msk mald Spiskummin
1 tsk mald Koriander
1 msk tomatpuré
1 msk vitvinsvinäger
1 burk hela tomater
1 burk krossade tomater
2 tärningar grönsaksbuljong
Salt och peppar efter smak
Olivolja för stekning
6 ägg
Värm olja i pannan och stek löken och vitlöken lite lätt ihop med kryddorna om tomatpuré.
Ha i blad och skott av Parkslide och fräs tills de mjuknat.
Ha i tomaterna, smula ner grönsaksbuljong och ha i skvätten av vinäger.
Smaka av med salt och peppar.
När såsen känns klar knäcker du i äggen och lägger på ett lock. Äggen kokas direkt i den sjudande såsen och det är klart när äggets vita stelnat.
Toppa med kryddor eller som idag, med färsk spenat. Servera med ett gott bröd, potatis eller ris.
Nu när våren är här med besked är det dags för mig att frisera mina lavendelplantor. Det är något jag gör varje år för att de ska fortsätta att vara buskiga och fina i formen. Lavendel är nämligen en vedartad växt som om den får växa fritt blir lång, gänglig och kal nertill.
När beskär jag lavendeln?
När våren kommit igång så pass att lavendeln börjar skjuta nya gröna skott, då passar jag på. Dels för att risken för en ordentligt köldknäpp då är förbi och dels för att det är lätt att se hur långt ner jag vågar klippa i plantan.
Så här beskär jag min lavendel
Eftersom jag klipper mina lavendelplantor varje år klipper jag den kort, riktigt kort. På mina plantor handlar det om att de blir ungefär hälften så stora efter beskärningen.
Men eftersom jag inte vet hur dina plantor ser ut hade jag svarat på frågan så här. Klipp så långt ner så att det är gröna skott kvar på plantan. Undvik att klippa i de förvedade delarna för de skjuter sällan nya skott på gammal ved.
Skulle en planta ha blivit förvedad en bit upp och inte har några nya skott på gång så jag kan få till den snyggt då brukar jag byta ut plantan. Då är det en fördel att ha tagit sticklingar tidigare år.
Därför har jag alltid med mig två stora säckar eller korgar när jag beskär plantorna.
En säck för det som går direkt till komposten, det kan vara döda växtdelar eller korta skott som beskurits.
I den andra säcken lägger jag alla toppar av lavendel som är lite större. Gärna runt 10 cm långa. Det blir ofta väldigt stora mängder klipp och allting kommer inte kunna användas med den sorteringen gör jag när jag väl tar sticklingarna.
Så här tar jag sticklingar av lavendel
Jag tar lavendelsticklingar på flera sätt. Förberedelsen är densamma och jag förbereder gärna en större mängd sticklingar som jag sen kan sätta i jorden i ett svep.
Välj en kvist som har åtminstone en, gärna två förgreningar innan toppskottet/toppskotten.
Om du har en förgrenad kvist där som du kan plocka flera potentiella sticklingar från rekommenderar jag att du bryter av en gren så att den får med sig en liten ”klack”. Då rotar de sig snabbare än om de klipps av.
Klacken är den lilla bit bark som brukar följa med från grenen den satt på.
Ta försiktigt bort alla sidogrenar eller nedre blad utom toppskottet/toppskotten med fingrarna.
Lägg sticklingen åt sidan, gärna i en hink med vatten så den inte torkar ut.
Nu är det dags att sätta dem i jord för att kunna rota sig. Jag gör på tre olika sätt beroende på mån av plats.
Sticklingar i kruka
Fyll en kruka med fuktighetshållande väldränerad jord. Jag tar jord från grönsakslandet, det brukar fungera kanon.
Man kan med fördel blanda upp jorden med sand för att få den mer väldränerad.
Placera sticklingarna utmed kanten på krukan med cirka 3 cm mellanrum.
Placera krukan på en varm men gärna skuggad plats och håll jorden fuktig.
Det brukar ta några veckor för lavendeln att rota sig.
Titta under krukan om rötter börjar synas i dräneringshålen innan du planterar om eller planterar ut sticklingarna.
Sticklingar i ”dike” i odlingslåda eller på friland
Välj en plats eller en odlingslåda med väldränerad, fuktighetshållande jord. och gräv ett litet dike som är cirka 7 cm djupt.
Om jorden är kompakt gräver du med fördel diket djupare och fyller upp till cirka 7 cm med sandblandad jord.
Placera sticklingarna utmed dikets ena kant med ett mellanrum på 5-10 cm.
Fyll på med jord och räta samtidigt upp sticklingarna.
Håll jorden fuktig.
Efter några veckor börjar sticklingarna skjuta nya skott och då har de med största sannolikhet fått rötter.
Själv brukar jag låta dem stå kvar hela säsongen och plantera ut dem på sin växtplats nästkommande vår.
Sticklingar i mån av plats
Ofta är det fullt överallt med sticklingar, frösådder och plantor men då har jag ett enkelt knep som brukar bli bra.
Jag utnyttjar utrymme mellan plantor eller utmed kanten i odlingslådorna i köksträdgården.
Där är jorden porös och jag kan lätt sticka ner sticklingen där den får plats.
Samma sak gäller här, håll jorden fuktig.
Så snart lavendeln har rotat sig går det bra att plantera ut dem. Men tänk på att små sticklingar behöver hållas fuktiga för att klara sig på den nya växtplatsen.
Så att åka på semester och hoppas att det regnar kan sluta tråkigt. Det är en av anledningarna till att jag oftast låter de växa kvar på plats hela säsongen.
Har jag dem i kruka brukar krukan hamna i växthuset där det är fuktigt och lätt att koppla på automatisk bevattning.
Hoppas att du har blivit inspirerad och lycka till med dina sticklingar!
Våren är här och vi längtar ut till solen och värmen! Det gör även citrusträden men gå varligt fram så att de inte får sig en chock av solskenet och temperaturväxlingen. Därför är avhärdning viktigt.
Jag låter mina citrusträd stå utomhus så länge som möjligt om hösten och tar in dem först när de har fått klarar en några frostknäppar och temperaturen visar stadigt att det kommer vara minusgrader flera nätter.
Sedan på våren är jag snabb på att låta dem komma ut när minusgraderna vikt undan.
Avhärdning steg för steg
Om du har ditt citrusträd inomhus i relativt hög temperatur är en längre avhärdning bra för träden.
Börja med att låta trädet stå ute ett par timmar om dagen och öka successivt under cirka en veckas tid om det är van vid temperaturer många grader över dagstemperaturen utomhus.
Om temperaturen utomhus inte skiljer sig sig så markant mot utomhustemperaturen kan träden flyttas ut permanent.
Jag är extra noga att klä in träd med blommor och fruktkart, för att jämna ut temperaturen.
Du kan med fördel täcka kronan med fiberduk för extra skydd och temperaturutjämning. Skulle väderleksrapporten visa att det skall bli korta stunder av kallare väder kan det vara en fördel att täcka kronan med fleecetyg eller liknande tillfälligt.
Jag har använt alltifrån fleecefiltar till tunna, lätta sommartäcken till mina ”bebisar”.
Ställ trädet i ett skuggigt och skyddat läge när du börjar avhärda det. Låt trädet stå skuggigt i minst en veckas tid.
När trädet börjat vänja sig vid utomhuslivet är det dags för det att få komma ut i soligare läge, men låt fiberduken vara kvar eller skugga med ett tunt tyg. och flytta ut trädet stegvis till den soliga platsen. Börja med ett par timmar om dagen.
Solens strålar är starka och förrädiska.
Skuggigt läge under altantaket passar citrusträden bra. Många träd blir det, bara att fortsätta.
Jag brukar låta mina träd ha på sig fiberduken ganska länge när de står på den slutliga placeringen. Jag knyter upp nertill så att frisk luft kommer in annars ger fiberduken effekten av ett växthus så att trädet får det ännu varmare i solen. Då blir det snabbt för stora kontraster mellan temperaturen dagtid och nattetid och trädet kan tappa sina blommor och fruktämnen.
Det blir varmare av fiberduken oavsett men en helt igenstängd fiberduk blir otroligt varm på insidan.
Temperaturen, vinden och framför allt solen är påfrestande
Så, för att få en så bra avhärdning som möjligt är det alltså några saker man kan tänka på :
– Avhärda successivt, någon timme per dag, om trädet är vant vid att stå varmt.
Om trädet stått svalare kan det stå ute längre perioder eller hela dygnet direkt, om temperaturskillnaderna inte är så stora.
Ställ trädet på en skuggig skyddad plats till en början.
– Skydda med fiberduk för att minska temperaturskillnader. Det skyddar även mot solens strålar.
– Stora temperaturskillnader kan göra att trädet tappar blommor och fruktämnen, fiberduken jämnar ut temperaturen.
– Ha tålamod ifall krukorna behöver bäras ut och in en tid för att trädet stått varmt under vintern.
– Vattna fortfarande sparsamt men utan att trädet torkar ut. Blöt jord blir kallare än en torrare jord och vi vill inte att citrusen ska få det för kallt om fötterna.
Det doftar ljuvligt även igenom fiberduken!
Vad händer om trädet får solskador?
Solskador på bladen syns tydligt när bladen skiftar i silvervitt och tappar sin lyster.
Det som händer är att solens strålar bränner och bryter ner klorofyllet i bladen.
Bladen kommer inte att återhämta sig utan man får snällt vänta på ny tillväxt på trädet.
Några blad som inte täckts av fiberduken är tydligt skadade av solen.
Jag hoppas att ni fått hjälp av mitt inlägg och lycka till med avhärdning av era träd!
Overkligt vackert minns jag mitt första möte med en blommande planta av passionsfrukt. Passiflora edulis. Det var på en plantskola i Uppsala där jag som barn såg den i en stor terracottakruka mot en orange tegelvägg. I min ficka hade jag en röd liten skinnportmonnä där jag samlat pengar en tid för att köpa en fin växt. Växtnörd redan då.
På prislappen läste jag 295:- och blev överlycklig och hämtade en som arbetade i affären och sa att jag ville köpa den. Till min olycka hade prismärkaren inte tryckt fram siffrorna ordentligt och priset var som jag kan förstå idag, betydligt högre för det här fina exemplaret. Besviken fick jag åka hem utan passionsblomma men den fastnade innanför näthinnan och har aldrig slutat fascinera mig.
Undrar om det var samma fascination missionärerna kände när de fann passionsblomman på en resa i sydamerika på 1500-talet?
Ursprung och användning
Namnet Passionsblomma, Passiflora, kommer ifrån blommans symboliska likhet med Kristi lidande på korset. Pistillens tredelning ses som de tre spikarna som fäste Kristus på korset. De fem ståndarna sägs föreställa soldaternas piskor och de tio Kronbladen är de tio lärjungarna som samlats vid korset.
Passiflorasläktet har mer än 500 arter och i blomsteraffären är det främst Blå passionsblomma, Passiflora caerulea vi är vana att se. Det finns även passionsblommor i andra färger som vit, rosa, gul och orange.
Det finns även flera arter med goda ätbara frukter, den vi vanligen tänker på är den i mataffären, Passionsfrukten, Passiflora edulis.
Mer om lite olika arter och deras härdighet kan du läsa om längre ner.
Inom naturmedicinen används passionsblomman för sina lugnande egenskaper både mot stress och sömnsvårigheter. Jag gör gärna ett kvällste på passionsblommans blad, rankor och blommor ihop med lavendel.
Jag kokar helt enkelt upp vatten och slår på och låter dra i cirka 10 minuter. Vill jag dricka teet varmt värmer jag på det igen.
Örter att torka till te. Passiflora incarnata högst upp till höger, både blad, rankor och blommor används.
Växtsätt
Passionsblomman klättrar med klängen och slingrande rankor och behöver växtstöd då den kan bli uppemot 3 meter hög. Det är bra om växtstödet är med från början för äldre rankor blir något styva. De äldre rankorna kan därför vara svåra att böja runt ett växtstöd utan att råka knäcka dem. Skulle du däremot råka knäcka den är Passionsblomman lätt att ta sticklingar på.
Bladen är vackert mörkgröna, glansiga och djupt flikade. Passionsblomman är städsegrön vilket innebär att den tappar sina blad vid lägre temperaturer. Odlas Passionsblomman inomhus året runt behåller den istället sina vackra blad.
Skötsel
Passionsblomman vill växa i full sol men kan även fungera i halvskugga, min växer i växthuset där den delvis skuggas av vindruvsrankor men letar sig upp mot taket för solljus. Det viktiga är att den får växa på en vindskyddad plats.
Jorden behöver vara väldränerad, det är extra viktigt för den modige som vill testa att odla passionsblomma på friland. Det är också viktigt att den får plats för sina rötter, så om den odlas i kruka är det viktigt att inte snåla in på krukans storlek.
Blanda gärna upp jorden med blomjord och rhododendronjord för att få ner pH-värdet då den inte trivs i kalkrik jord.
Plantan vill ha mycket vatten och näring under sommaren då de växter riktigt snabbt. När sedan hösten och vintern kommer ska rötterna ha det torrt för att klara sig om den växer i kallväxthus eller på friland. I sval vinterförvaring räcker sparsam bevattning. Inomhus kräver den fortsatt vatten och näring och kan behandlas som andra krukväxter.
Bra att veta är att passionsblomman inte vill ha för mycket kalk så i regioner där det är kalkrikt vatten är det bättre att vattna med regnvatten, och som jag skrev innan, se till att jorden är blandad med rhododendronjord som sänker pH-värdet.
En uppvuxen passionsblomma klarar av kortvarig torka.
Passionsblomman älskar värme och sägs växa bättre i värme. Däremot blommar den mer i svalare temperaturer så varma dagar och svala nätter är det bästa för passionsblomman. Får den som den vill blommar den i mängder från April till sen höst. Vid temperaturer under 15 grader slutar den växa men fortsätter att blomma.
Beskär plantan på våren då den blommar på årsskotten.
5 månader efter sådd såg min ena passionsplanta ut så här. Nästan 2 meter hög!
Övervintring inomhus och utomhus
För den som inte har fördelen att bo så pass milt att övervintring på friland är möjligt eller för den som vill ta det säkra före de osäkra går det enkelt att övervintra sin krukodlade passionsblomma.
Det ultimata är en temperatur på 10-12 grader och ljust. Alternativt i vanligt rumstemperatur, välj ett riktigt ljust fönster och om möjligt, stäng gärna av elementet undertill.
Passionsblomman drabbas lätt av spinn som kan vara nog så irriterande som det är besvärligt att bli av med men det går, se HÄR
Till det utmanande då, övervintring utomhus!
Det finns fler sätt att göra det här på. Jag är ganska feg eller bekväm än så länge och övervintrar min Passionsblomma i kallväxthuset. Den växer rakt ner i en fast odlingsbädd, utan ytterligare skydd. Jorden är väldränerad och får ingen tjäle. Jag täcker inte de ovanjordiska delarna utan de får frysa ner.
Även om min Passiflora incarnata varit oskyddad ovan jord är många delar gröna fortfarande. Det blir spännande att se nu till våren när den skjuter ut ny tillväxt.
Vill man vara modigare, vilket jag planerar att vara och plantera Passionsblomman på friland kräver den vissa förutsättningar. Marken måste vara så pass väldränerad att riken för tjäle är väldigt liten.
Välj ett riktigt varmt läge, antingen i ett hörn mellan syd- och västvägg eller under takutsprånget på en skyddad södervägg är det bästa. När det börjar frysa till i backen täcks marken med lager av torra löv och gärna något ovanpå som håller fukten ute, som en presenning eller annat.
Även om roten skjuter nya skott på våren kan det vara trevligt att skydda de ovanjordiska delarna. Det bästa är att lägga ner rankan på marken och täcka även den eller så placeras den så nära husväggen det går där den växer och täcks med vinterfiberduk.
Tre odlingsvärda arter
Det finns mängder av arter och även korsningar mellan arter men här är tre vanliga arter jag tycker är odlingsvärda hos oss.
Inom varje art finns dessutom mängder av sorter som ger en stor variation.
Passiflora Incarnata, Läkepassionsblomma
Klarar perioder med temperaturer på -15 till -20 grader.
Passiflora caerulea, Blå passionsblomma
Klarar perioder med temperaturer omkring -12 grader.
Extra känslig mot väta och kyla i kombination under höst och vinter.
Passiflora edulis, Passionsfrukt
Klarar perioder med temperaturer omkring -10 grader.
Även denna är extra känslig mot väta och kyla i kombination.
Hoppas att jag inspirerat dig att testa Passionsblomma nu och om du vill läsa om hur jag odlar Passionsfrukt från frö på bara 14 dagar kan du läsa det HÄR
Passionsfrukt är väldigt enkelt att odla från frö. Det som är mest krävande är tålamodet, för fröerna tar ofta ordentligt med tid på sig för att gro. Och det är vad det här inlägget ger tips om. Hur kan man få fröet att gro MYCKET snabbare? Det vi måste titta på först då är varför fröerna tar sådan tid på sig.
Fröet
Jo, så här ligger det till. Passionsfruktens frö skyddas av ett väldigt hårt skal. För att fröet ska börja gro behöver fukt ta sig in genom skalet och väcka fröet. Men det tar väldigt lång tid för det släppa in fukt just för att det är så hårt.
Till skillnad från många andra fröer är det inte heller lätt att öppna skalet eller knäcka det. Så det gäller att hitta en metod som inte skadar fröet eller att ha tålamod.
För det första, ju färskare fröerna är desto snabbare gror de. De kan rent av gro riktigt snabbt om de är helt färska från frukten utan att torka däremellan.
Om de istället hinner ligga och torka, som när man köper fröer till speciella arter som jag gjort till mina Passiflora incarnata, kan man få vänta sig galen innan de visar livstecken.
Så vackra de är på nära håll, passionsfruktsfröerna
Så här gjorde jag:
Den här metoden fungerade riktigt bra och jag vill visa er hur jag gjorde. Det här gjorde jag på riktigt torra fröer som jag inte vet hur länge sedan de skördades eftersom jag köpte dem på eBay.
Men eftersom jag glömde fota själva förberedelserna med filningen då 2017 när jag planterade Passiflora incarnata får ni se nytagna bilder på just det momentet. Till det använde jag fröer från en färsk passionsfrukt från affären. Passiflora edulis.
Jag filar fröerna tills de blir trubbiga och skalet börjar skifta mot en ljusare brun nyans under ytan. Det gäller att inte fila för djupt bara för då skadas själva fröet.
Fröerna läggs i ett glas med vatten över natten. Jag ställer dem varmt på en värmematta jag redan har igång för sådder. Värmen gör att vätskan har lättare att tränga in i fröet.
Det är pilligt att fila ner skalet, och fila inte för mycket bara, fröet inuti får inte skadas. Plantan på bilden är en stickling av min stora Passiflora incarnata, så det är ytterligare ett sätt att föröka dem när man väl har en planta. De är mycket lätta att ta sticklingar av. Använd de örtartade skotten när du tar sticklingar.
Sedan planterar jag fröerna cirka 1-2 cm djupt i en kruka med såjord. Jag fuktar jorden och täcker med en avklippt petflaska som ett miniväxthus för att jämn fuktighet i krukan. Sådden får fortsätta stå på värmemattan. För värmen gör även att groningsprocessen går snabbare.
Åter till de gamla fröerna från 2017, så ursäkta en något sämre blidkvalitet.
Efter att ha filats, blötlagts och planterats för att slutligen ställas på värmemattan visade sig det första livstecknet med ett skott som kom efter bara 10 dagar! Några dagar senare hade 8 av 12 fröer grott och vuxit upp, helt fantastiskt!
Passionsfrukt 13 dagar efter sådd.
Passionsfrukterna planterades om i egna små krukor när de första två karaktärsbladen vuxit fram. De första två bladen som kommer fram är hjärtbladen på plantan, därefter kommer karaktärsbladen som är plantans första riktiga blad. På Passionsfrukten är de första bladen inte flikiga som de sedan kommer bli utan lansettlika.
Passionsfrukten växer i en rasande fart och behöver snart planteras om igen.
6 sedan sådd är det dags för en andra omplantering.
Eftersom Passionsfrukten växer snabbt vill den ha mycket vatten och näring. Den trivs bäst i en stor väldränerad kruka och med bra spaljéring.
Första året spaljerade jag min som ett virrvarr i den här anordningen, det gick bra första året även om det var en ren mardröm att trassla ut den därifrån sedan. Numera är den för stor och växer i växthuset istället där den slingrar sig upp i taket och händer ner sina lianliknande revor när den inte hittat något att slinga sig omkring.
Visste du förresten att passionsfrukten från affären kan klara ner mot -10 grader?
Om det och hur du sköter om din passionsfrukt kan du läsa om HÄR
Välkommen hit!
Din Trädgård - Vår passion
Ändra texten i rutan om mig till Om oss. Vi brinner för den kreativa processen och personliga kontakten i våra olika uppdrag.
Från att hjälpa människor att skapa sin drömträdgård, väcka inspiration och lust av grönska. Till att inspirera, lära ut och utveckla andra människor.
Detta genom lyhördhet, kunden i fokus och en önskan att lära ut verktygen och strategierna. Oavsett om det handlar om trädgårdsdesign, skötsel, anläggning, utbildning eller marknadsföring.
Ofta med fokus på det större perspektivet och ALLTID med fokus på en långsiktig hållbarhet och biologisk mångfald.
Tänk dig ett verktyg som kan hjälpa dig att plantera rätt perenn på rätt plats. Det kommer inte bara ge dig en större skörd utan även en mer lättskött trädgård. Härligt va?
Ladda ner gratisguiden och börja din trädgårdsresa!
Jag skickar ingen spam, avregistrera när du vill.
Gratis guide!
16 ätbara perenner till din trädgård
Din gratis-guide till 16 ätbara perenner att plantera idag och skörda i många år framöver!
Tänk dig ett verktyg som kan hjälpa dig att plantera rätt perenn på rätt plats. Det kommer inte bara ge dig en större skörd utan även en mer lättskött trädgård. Härligt va?
Ladda ner gratisguiden och börja din trädgårdsresa!
